tisdagen den 24:e januari 2012
Försäkringskassan stänger på 55 platser
Trots regeringens tal om att säkerställa service och tillgänglighet så stänger försäkringskassan inom kort 7 lokalkontor samt 48 serviceplatser. Bla stängs kontoret i min grannkommun Flen.
Jag har låtit RUT – riksdagens utredningstjänst sammanställa hur försäkringskassans lokala tillgänglighet förändrats. Idag är det allt färre ställen man kan besöka försäkringskassan på trots regeringens löfte om tillgänglighet.
När de regionala försäkringskassorna gjordes om till en statlig myndighet Försäkringskassan, 2005, och fram till omorganisationen, 2008, fanns möjlighet till fysiska möten på ca 300 orter. I december 2011 hade möjlighet till spontana fysiska möten vid kontor minskat till 124 orter. Därtill finns informationsmaterial och möjlighet till blankettmottagning i Arbetsförmedlingens lokaler genom 124 så kallade serviceplatser.
Jag har ställt frågor i en så kallad interpellation till socialförsäkringsministern om detta. I eftermiddag eller ikväll blir det debatt i riksdagen.
När de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs ihop till en statlig myndighet var en av utgångspunkterna att Försäkringskassan även fortsättningsvis skulle vara representerad lokalt.
Man kan undra hur stor måste en ort vara för att försäkringskassan ska kunna ge personlig service. Haninge, ett av de kontor som stänger, har ca 78 000 invånare och ca 150 besök varje dag. På 10 ställen i Stockholmsområdet stänger försäkringskassan nu 31 januari och hänvisar istället till Stockholm city eller södermalm.
För att socialförsäkringarna ska fungera krävs att människor har förtroende för dem. Det är illa att ministern accepterar att det blir allt färre platser som människor kan besöka försäkringskassan. Internet kan inte alltid ersätta att man får träffa en person.
fredagen den 20:e januari 2012
10 år sedan Fadime mördades
Den 21 januari är det tio år sedan hon mördades brutalt av sin far för att hon, höjde sin röst och uppmärksammade det skamrelaterade förtrycket. Det så kallade hederskulturen – men där jag tycker att det är bättre att tala om skam.
Fadime fick betala ett katastrofalt högt pris. Ett par månader innan hon mördades talade hon i Sveriges riksdag, där hon uppmanade de folkvalda att agera för offren för hedersvåldet. Jag kommer att tala på torget i Katrineholm lördag kl14. Här skriver jag lite om det jag kommer att ta upp.
Mycket har förbättrats de senaste tio åren inte minst har kunskapen ökat. Det hedersrelaterade förtrycket är inte längre en tabubelagd fråga, mycket tack vare alla de flickor och pojkar som följt Fadimes väg och vågat gå ut i offentligheten och berätta om sina upplevelser av förtryck och tvångsgifte.
MEN det räcker inte. Vi måste jobba än mer för att ändra förtryckande normer och attityder
En nationell kartläggning som ungdomsstyrelsen gjort visade att cirka 70.000 unga upplever att föräldrar, religion eller kultur begränsade valet av äktenskapspartner - vilket är fler människor än som bor i hela Katrineholm, Flen och Vingåkers området . En granskning av länsrättsdomar som rörde unga som omhändertagits visar att en tredjedel av alla domar som rörde flickor under 2007 var skamrelaterade.
Var tredje vecka mördas i Sverige en kvinna av en närstående man.
Kärlek till döds - varför är samhället så oförmöget att bemöta detta våld?
Varje år mördas omkring 20 till 25 kvinnor av män som de har eller haft en nära relation till. Antalet anmälda fall av misshandel uppgår till 27 000 per år, och då räknar polisen med att det bara är omkring 25 procent som anmäls.
Det är helt galet att så många drabbas.
Dessutom får alldeles för få kvinnor den hjälp de behöver. Även de starkaste kvinnor har vittnat om det helvete som livet utvecklas till i dessa hem
Ännu tuffare är det för de kvinnor som lever i familjer där ” skam” och så kallad heder är centralt.
DET är dock viktigt att komma ihåg
Skam eller hederstänkande är inte kopplat till religion.
- Tänkandet finns i kristna, judiska och muslimska grupperingar inom alla nationaliteter.
Det handlar snarare om synen på mansrollen och makt.
MEN - Även män är förlorare .
Killar kan få stryk om de inte bevakar sina systrar, de kan giftas bort och de kan tvingas leva i kärlekslösa förhållanden.
Även Katrineholm har drabbats. Jian mördades av sin styvfar i november 2010.
Vi alla måste hjälpas åt att förändra attityden kring skamtänkande och skamkultur. Det föråldrade synsättet måste bort LÄS DN artikel om Fadime här.
måndagen den 9:e januari 2012
Ser med spänning fram emot politiska våren
Idag publicerar morgontidningarna nya oppinionsiffror. Både M och S minskar med 2,2%. Och vi i MP når den högsta siffra som vi hittills har haft i demoskop vad jag kan minnas. Visserligen fick vi dryga 17% 1995 men det var i EU parlamentsvalet.
Vårens politikska landskap kan bli mycket spännande. Vi blir allt fler som vill se en grön förändring i Sverige. Förändring som bidrar till en bättre miljö, tåg som går i tid, bostäder som energieffektiviserats och därtill fått en trevligare boendemiljö. Förändring som innebär investeringar som leder till nya jobb, förändring som ställer om Sverige till ett långsikitgt hållbart samhälle både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
Från min horisont som gruppledare i riksdagen för MP kan våren bli mycket intressant och vi kommer fortsätta jobba för att få genomslag för vår politik.
DN om opinionsläget
DN geografiska kartor
Länk till Richard Öhrvalls blogg han som sammanställt vallokalsiffror för riksdagspartierna.
fredagen den 6:e januari 2012
S i Katrinheolm spär på flykting rädsla och misstro!
Det är tragiskt att höra att den kommunen jag bor i leds av en politiker som flirtar öppet med flyktingfientliga krafter. Göran Dahlström kommunalråd i Katrineholm säger att de inte har råd att ta emot några släktingar till de Somalier som redan bor i Katrineholm, och har tillsammans med Moderaterna i kommunen gjort en skrivelse till regeringen där de ber om extra stöd. Annars är han rädd att kommunen måste spara in på andra verksamheter och att grupp ställs mot grupp. Han säger också att bara de som har jobb ska få flytta till kommunen. länk här till radioinslaget 
Hur kan han säga att de inte kommer att ha råd. Han tycks vara dåligt insatt. Det finns pengar avsatt i statens budget för 2012 för denna reform och de kommer att gå till de kommuner som tar emot anhöriga. 850 miljoner är budgeterat från halvårskiftet 2012 och 1,7 miljarder för 2013.
Det verkar mer som det handlar om rädsla och misstro.
Göran Dahlströms uttalande om romer hösten 2010 strax innan valet minns vi väl alla.
Vad är det för människosyn som socialdemokraterna i Katrineholm står för? Bara de starka är välkomna till kommunen. Men även de som är fattiga och utan jobb måste handla mat i stadens affärer. Jag blir beklämd av att höra den inskränkthet som kommit att bli socialdemokraterna kännetecken i Katrineholm. Det parti som en gång stod upp för den lilla människan.
När kommunen tar emot anhöriga till de som redan bor här leder det till ökade statsbidrag som omvandlas fler jobb inom skolan och vuxenundervisningen. Det leder också till skatteintäkter.
Katrineholm är en typisk "betong kommun" som en gång var en industristad men som nu famlar efter en ny identitet. I 91 år har kommunen styrts av socialdemokraterna, efter senaste valet ihop med moderaterna. Och de verkar trivas ganska bra ihop, med konservativa värderingar och knappt något nytänkande.
EU:s murar mot omvärlden blir allt högre och främlingsfientliga vindar blåser över Europa.
Den utvecklingen behöver inte Katrineholm blåsa under. Här har kommunledningens uttalanden betydelse. Vilka krafter vill man samverka med.
Sveriges migrationspolitik har under lång tid blivit mer och mer restriktiv. Det har blivit svårare med anhöriginvandring, svårare att få visum, svårare att få stanna av medicinska skäl och det är mycket svårt att få stanna av skyddsskäl.
Miljöpartiet vill bryta den trenden och har inlett ett samarbete med regeringen som innebär ett antal åtgärder som går i en mer human och öppen riktning.
Vi har gjort en ramöverenskommelse med regeringen om den samlade asyl- och migrationspolitiken. I den ingår ett antal reformer som alla gör politiken mer mänsklig. Papperslösa ska ha rätt till hälso- och sjukvård och papperslösa barn ska ha rätt till skolgång. En fjärde migrationsdomstol ska inrättas, landinformationen förbättras och tillgången till auktoriserade tolkar ses över.
Den stora anhöriginvandringsreform som genomförs från halvårskiftet i år kommer att möjliggöra för människor från länder som utfärdar pass som Sverige inte godkänner, att återförenas. Det kommer att innebära att tusentals familjer från bland annat Somalia kan återförenas i Sverige. En åtgärd som också kan leda till bättre integration. Med sina nära och kära hos sig kan man lättare koncentrera sig på sfi undervisningen.
Med bättre möjligheter till integration blir det också lättare att få jobb.
Att det redan är hög arbetslöshet är ett problem för Katrineholm ja men det är inte ett argument för en avhumaniserad flykting politik. Det går att vända gamla industriorter till blomstrande kunskapssamhällen där industrier bygger miljöteknik och där servicesektorn växer. Se bara i Ruhrområdet i Tyskland, en gång ett gammalt smutsigt gruvområde. Idag en blomstrande region som vuxit ut till ett av Europas tätaste högskole- och forskningslandskap
Det finns massor av investeringar som skulle behöva göras för att ställa om Sverige till mer klimatvänligt och det leder också till jobb. Det
skulle vara bra för Katrineholm också. Men istället vill s och m härma andra kommuner och bygga ”logistikcentrum” och det i en tid när Green Cargo lägger ned pågrund av modratregeringens politik.
Här skriver Gustav Fridolin och Janne Rudén SEKO om det
Nej lyft blicken Göran Dahlström och var inte så rädd för det nya. Nya tider kräver nya lösningar. Se att en ökad inflyttning till kommunen kan leda till utveckling.
Hur kan han säga att de inte kommer att ha råd. Han tycks vara dåligt insatt. Det finns pengar avsatt i statens budget för 2012 för denna reform och de kommer att gå till de kommuner som tar emot anhöriga. 850 miljoner är budgeterat från halvårskiftet 2012 och 1,7 miljarder för 2013.
Det verkar mer som det handlar om rädsla och misstro.
Göran Dahlströms uttalande om romer hösten 2010 strax innan valet minns vi väl alla.
Vad är det för människosyn som socialdemokraterna i Katrineholm står för? Bara de starka är välkomna till kommunen. Men även de som är fattiga och utan jobb måste handla mat i stadens affärer. Jag blir beklämd av att höra den inskränkthet som kommit att bli socialdemokraterna kännetecken i Katrineholm. Det parti som en gång stod upp för den lilla människan.
När kommunen tar emot anhöriga till de som redan bor här leder det till ökade statsbidrag som omvandlas fler jobb inom skolan och vuxenundervisningen. Det leder också till skatteintäkter.
Katrineholm är en typisk "betong kommun" som en gång var en industristad men som nu famlar efter en ny identitet. I 91 år har kommunen styrts av socialdemokraterna, efter senaste valet ihop med moderaterna. Och de verkar trivas ganska bra ihop, med konservativa värderingar och knappt något nytänkande.
EU:s murar mot omvärlden blir allt högre och främlingsfientliga vindar blåser över Europa.
Den utvecklingen behöver inte Katrineholm blåsa under. Här har kommunledningens uttalanden betydelse. Vilka krafter vill man samverka med.
Sveriges migrationspolitik har under lång tid blivit mer och mer restriktiv. Det har blivit svårare med anhöriginvandring, svårare att få visum, svårare att få stanna av medicinska skäl och det är mycket svårt att få stanna av skyddsskäl.
Miljöpartiet vill bryta den trenden och har inlett ett samarbete med regeringen som innebär ett antal åtgärder som går i en mer human och öppen riktning.
Vi har gjort en ramöverenskommelse med regeringen om den samlade asyl- och migrationspolitiken. I den ingår ett antal reformer som alla gör politiken mer mänsklig. Papperslösa ska ha rätt till hälso- och sjukvård och papperslösa barn ska ha rätt till skolgång. En fjärde migrationsdomstol ska inrättas, landinformationen förbättras och tillgången till auktoriserade tolkar ses över.
Den stora anhöriginvandringsreform som genomförs från halvårskiftet i år kommer att möjliggöra för människor från länder som utfärdar pass som Sverige inte godkänner, att återförenas. Det kommer att innebära att tusentals familjer från bland annat Somalia kan återförenas i Sverige. En åtgärd som också kan leda till bättre integration. Med sina nära och kära hos sig kan man lättare koncentrera sig på sfi undervisningen.
Med bättre möjligheter till integration blir det också lättare att få jobb.
Att det redan är hög arbetslöshet är ett problem för Katrineholm ja men det är inte ett argument för en avhumaniserad flykting politik. Det går att vända gamla industriorter till blomstrande kunskapssamhällen där industrier bygger miljöteknik och där servicesektorn växer. Se bara i Ruhrområdet i Tyskland, en gång ett gammalt smutsigt gruvområde. Idag en blomstrande region som vuxit ut till ett av Europas tätaste högskole- och forskningslandskap
Det finns massor av investeringar som skulle behöva göras för att ställa om Sverige till mer klimatvänligt och det leder också till jobb. Det
skulle vara bra för Katrineholm också. Men istället vill s och m härma andra kommuner och bygga ”logistikcentrum” och det i en tid när Green Cargo lägger ned pågrund av modratregeringens politik.
Här skriver Gustav Fridolin och Janne Rudén SEKO om det
Nej lyft blicken Göran Dahlström och var inte så rädd för det nya. Nya tider kräver nya lösningar. Se att en ökad inflyttning till kommunen kan leda till utveckling.
onsdagen den 28:e december 2011
En allmänförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet
Ju mer debatten går om socialförsäkringsystemet ju mer övertygad blir jag att det behövs något helt nytt och man måste se till människors hela situation.
.
Idag skriver tidingarna om utanförskapet - borgliga regeringens favorit ord men som de inte alls lyckats ändra på snarare tvärt om. TT skriver " Utanförskapet växer bland de mest utsatta" Öppet arbetslösa har sedan 2006 ökat från 211 000 till 244000 i oktober i år (16-64 år exkl heltidsstuderande.
läs artikeln i DN här
Samtidigt ser vi också en arbetsmarknad där allt fler får leva på korta anställningar och otrygga visstidsvikariat.
Parallellt har vi de senaste åren haft en utveckling där allt fler tvingas ut från de gemensamma trygghetssystemen. Medlemsantalet i fackförbunden sjunker och långt över 1 miljon arbetstagare står utanför a-kassan, inte sällan för att de inte har råd med avgiften.
Samtidigt med de stora förändringarna på arbetsmarknaden så sackar politiken efter. Samhällets trygghetssystem är närmast helt anpassade till den tid när människor gick till ett stabilt heltidsjobb på en fabrik. Idag är det en helt annorlunda verklighet som möter den som ska navigera rätt på arbetsmarknaden
Att som nu se rehabilitering i olika stuprör leder inte till att människor snabbare kan komma åter till jobb. Den statliga tillsynsmyndigheten Inspektionen för socialförsäkringen ISF, skriver "Ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen delas av ett flertal aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. De olika aktörerna styrs av egna värderingar, skilda arbetssätt, administrativa begränsningar, fördelningen av ansvar mellan inblandade myndigheter, interna organisatoriska förändringar vilka påverkar kontinuiteten för den enskilde medborgaren etc. För den enskilde individen försvåras rehabiliteringen inte enbart av det faktum att det saknas gemensamma värderingar och arbetsmetoder utan även av att myndigheterna ofta har olika mål med sina respektive insatser. "
Jusek tidningen (Saco förbundet för akademiker både på arbetsförmedlingen och försäkringskassan), har publicerat en artikel av mig om arbetslivstrygghet där jag beskriver Miljöpartiets förslag med en gemensam myndighet och en påse pengar för effektivare användning.
Vi behöver en allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet.
Det innebär en försäkring där alla omfattas och solidariskt delar på risken och finansieringen även den som inte tror sig kunna bli sjuk eller arbetslös.
.
Idag skriver tidingarna om utanförskapet - borgliga regeringens favorit ord men som de inte alls lyckats ändra på snarare tvärt om. TT skriver " Utanförskapet växer bland de mest utsatta" Öppet arbetslösa har sedan 2006 ökat från 211 000 till 244000 i oktober i år (16-64 år exkl heltidsstuderande.
läs artikeln i DN här
Samtidigt ser vi också en arbetsmarknad där allt fler får leva på korta anställningar och otrygga visstidsvikariat.
Parallellt har vi de senaste åren haft en utveckling där allt fler tvingas ut från de gemensamma trygghetssystemen. Medlemsantalet i fackförbunden sjunker och långt över 1 miljon arbetstagare står utanför a-kassan, inte sällan för att de inte har råd med avgiften.
Samtidigt med de stora förändringarna på arbetsmarknaden så sackar politiken efter. Samhällets trygghetssystem är närmast helt anpassade till den tid när människor gick till ett stabilt heltidsjobb på en fabrik. Idag är det en helt annorlunda verklighet som möter den som ska navigera rätt på arbetsmarknaden
Att som nu se rehabilitering i olika stuprör leder inte till att människor snabbare kan komma åter till jobb. Den statliga tillsynsmyndigheten Inspektionen för socialförsäkringen ISF, skriver "Ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen delas av ett flertal aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. De olika aktörerna styrs av egna värderingar, skilda arbetssätt, administrativa begränsningar, fördelningen av ansvar mellan inblandade myndigheter, interna organisatoriska förändringar vilka påverkar kontinuiteten för den enskilde medborgaren etc. För den enskilde individen försvåras rehabiliteringen inte enbart av det faktum att det saknas gemensamma värderingar och arbetsmetoder utan även av att myndigheterna ofta har olika mål med sina respektive insatser. "
Jusek tidningen (Saco förbundet för akademiker både på arbetsförmedlingen och försäkringskassan), har publicerat en artikel av mig om arbetslivstrygghet där jag beskriver Miljöpartiets förslag med en gemensam myndighet och en påse pengar för effektivare användning.
Vi behöver en allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet.
Det innebär en försäkring där alla omfattas och solidariskt delar på risken och finansieringen även den som inte tror sig kunna bli sjuk eller arbetslös.
måndagen den 19:e december 2011
Ökande inkomstklyftor = antifolkhälsa
SvD skriver idag om de ökande inkomstklyftorna.
"Den tiondel av befolkningen som är rikast har fått se sina inkomster öka med hela 63 procent de senaste 20 åren. De fattigaste har bara fått en ökning med 1,7 procent".
Även om man ser till gruppen strax ovanför "de mellan 10 och 20 procenten fattigaste, är skillnaderna stora. Deras inkomster har bara ökat med 18 procent sedan 1991, vilket kan jämföras med mellanskiktet vars inkomster ökat med mellan 30–40 procent".
Kom då också ihåg att i kronor skiljer det än mer eftersom 30% på en medelinkomst är betydligt mer än 30% på en låg inkomst.
Den här utvecklingen leder bort från ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är en oklok politik. Trots att forskningen tydligt visar det fortsätter inkomstskillnader och status att öka i många länder.
OECD har kommit ut med en rapport om inkomstklyftorna i världen "Divided we stand: Why inequality keeps rising". Klyftorna ökar snabbare i Sverige (och övriga nordiska länder) än i resten av världen. OECD skriver:
The latest trends in the 2000s showed a widening gap between rich and poor not only in some of the already highinequality countries like Israel and the United States, but also – for the first time – in traditionally low-inequality countries, such as Germany, Denmark, and Sweden (and other Nordic countries), where inequality grew more than anywhere else in the 2000s. At the same time, Chile, Mexico, Greece, Turkey, and Hungary reduced income inequality considerably Läs mer här
IFAU (institutet för arbetsmarknadsutvärdering) har i rapporten "Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknadseffekterna av olika hälsoproblem".
DE skriver: Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk status (SES) och hälsa. "Individer med hög SES har i genomsnitt bättre hälsa än individer med låg SES"
Även FN organet WHO har tydligt pekat på att minskade klyftor behövs för att nå en socialt hållbar utveckling. Vilket jag har bloggat om förut. Läs här
Det är ett politiskt ansvar att motverka ökande klyftor. Det blundar allians regeringen för och för all del även den förra socialdemokratiska regeringen. Ett starkt samhälle behöver politik som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
"Den tiondel av befolkningen som är rikast har fått se sina inkomster öka med hela 63 procent de senaste 20 åren. De fattigaste har bara fått en ökning med 1,7 procent".
Även om man ser till gruppen strax ovanför "de mellan 10 och 20 procenten fattigaste, är skillnaderna stora. Deras inkomster har bara ökat med 18 procent sedan 1991, vilket kan jämföras med mellanskiktet vars inkomster ökat med mellan 30–40 procent".
Kom då också ihåg att i kronor skiljer det än mer eftersom 30% på en medelinkomst är betydligt mer än 30% på en låg inkomst.
Den här utvecklingen leder bort från ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är en oklok politik. Trots att forskningen tydligt visar det fortsätter inkomstskillnader och status att öka i många länder.
OECD har kommit ut med en rapport om inkomstklyftorna i världen "Divided we stand: Why inequality keeps rising". Klyftorna ökar snabbare i Sverige (och övriga nordiska länder) än i resten av världen. OECD skriver:
The latest trends in the 2000s showed a widening gap between rich and poor not only in some of the already highinequality countries like Israel and the United States, but also – for the first time – in traditionally low-inequality countries, such as Germany, Denmark, and Sweden (and other Nordic countries), where inequality grew more than anywhere else in the 2000s. At the same time, Chile, Mexico, Greece, Turkey, and Hungary reduced income inequality considerably Läs mer här
IFAU (institutet för arbetsmarknadsutvärdering) har i rapporten "Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknadseffekterna av olika hälsoproblem".
DE skriver: Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk status (SES) och hälsa. "Individer med hög SES har i genomsnitt bättre hälsa än individer med låg SES"
Även FN organet WHO har tydligt pekat på att minskade klyftor behövs för att nå en socialt hållbar utveckling. Vilket jag har bloggat om förut. Läs här
Det är ett politiskt ansvar att motverka ökande klyftor. Det blundar allians regeringen för och för all del även den förra socialdemokratiska regeringen. Ett starkt samhälle behöver politik som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
fredagen den 16:e december 2011
Delaktighet och inflytande i samhället ger folkhälsa
I tider då ersättningsregler i socialförsäkring, sjukvård och rehabilitering diskuteras som mest är det intressant att läsa en ny rapport från Folkhälsoinstitutet. Syftet med rapporten som är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är att visa hur områdets förutsättningar för hälsa under tiden 2004–2009 har utvecklats, vilka åtgärder som har genomförts, och ge rekommendationer till framtida åtgärder. 
Det är framför allt arbetslösa samt personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning som anger att de har ett lågt socialt deltagande, och skillnaden är upp till 20 procent mellan arbetande och arbetslösa samt 30 procent mellan arbetande och personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning.
Jämställdheten i Sverige står på en hög nivå sedan flera år tillbaka, men det finns fortfarande skillnader mellan mäns och kvinnors ekonomiska villkor. Den självupplevda diskrimineringen minskar generellt, men är en viktig ohälsofaktor för de som drabbas.
Detta borde vi diskutera mer eftersom att främja hälsa är minst lika viktigt som att reparera när skadan redan har skett.
Starka samhällen är de med små skillnader i hälsa och små socioekonomiska skillnader. Därför bekymmrar det mig när rapporten pekar på
Tilliten till medmänniskor minskade något under perioden 2004–2009. Ungdomar känner lägre tillit till andra människor jämfört med övriga befolkningen.
Tillit är viktigt för hur samhället utvecklas har vi inte tilltro till andra människor får vi ett kallt och hårt samhälle. Så vill inte jag ha det. Därför behövs investeringar i samhället så vi kan bygga ett långsikitgt hållbart samhälle även socialt.
Läs mer här
Det är framför allt arbetslösa samt personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning som anger att de har ett lågt socialt deltagande, och skillnaden är upp till 20 procent mellan arbetande och arbetslösa samt 30 procent mellan arbetande och personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning.
Jämställdheten i Sverige står på en hög nivå sedan flera år tillbaka, men det finns fortfarande skillnader mellan mäns och kvinnors ekonomiska villkor. Den självupplevda diskrimineringen minskar generellt, men är en viktig ohälsofaktor för de som drabbas.
Detta borde vi diskutera mer eftersom att främja hälsa är minst lika viktigt som att reparera när skadan redan har skett.
Starka samhällen är de med små skillnader i hälsa och små socioekonomiska skillnader. Därför bekymmrar det mig när rapporten pekar på
Tilliten till medmänniskor minskade något under perioden 2004–2009. Ungdomar känner lägre tillit till andra människor jämfört med övriga befolkningen.
Tillit är viktigt för hur samhället utvecklas har vi inte tilltro till andra människor får vi ett kallt och hårt samhälle. Så vill inte jag ha det. Därför behövs investeringar i samhället så vi kan bygga ett långsikitgt hållbart samhälle även socialt.
Läs mer här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)