Bättre hälsa genom minskade klyftor.

I tider av ekonomisk kris, låter det som att många vill ordinera mer av samma medicin. Mer pengar till olönsamma företag. Mer av sköt dig själv och skit i andra. Mer av gamla strukturer som enbart ser till kortsiktig ekonomisk vinst utan att ta hänsyn till sociala eller ekologiska effekter.

Men kris betyder också möjligheter - möjligheter att tänka nytt. Nu har vi chans att förena ekonomi, ekologi och socialhållbar utveckling. Att investera i folkhälsa är en bättre medicin för att ställa om samhället till långsiktigt hållbart ur alla tre ovan nämnda perspektiv.

Miljöpartiets Folkhälsonätverk

Igår träffades miljöpartiets Folkhälsonätverk, dvs förtroendevalda i kommuner, landsting och i riksdagen med ansvar för folkhälsofrågor. Miljöpartiet har många politiker lokalt som i majoritet har ansvar för folkhälsofrågor.

Denna gång hade vi som tema hälsa och ekonomisk utveckling.

Professor Denny Vågerö, Center for Health Equity Studies (CHESS) berättade om den rapport som han varit med och tagit fram. ”Closing the gap in a generation” Slutrapport från den av WHO tillsatta oberoende kommissionen om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa: ”Commission on the Social Determinants of Health” (CSDH). Kommissionen leddes av Sir Michael Marmot och bestod av 19 kommissionärer från olika länder

Rapporten kan laddas ned här Läs svensk sammanfattning

Det är anmärkningsvärt att livslängden sjönk i 24 länder under 90-talet.

•Afrika, 16 länder
•f.d Sovjet, 6 länder
•Irak och NordKorea

Sedan 2 decennier ses en ökad skillnad i hälsa även om hälsan förbättrats för alla så går det långsammare för dem som har sämst hälsa. Det är inte hållbart i långa loppet eftersom skillnaderna i sig är en riskfaktor för ohälsa. ( forskningen av bla Michael Marmot ).

I Europa kan man säga att hälsoskillnaderna uppstår omkring 1968.

Rapporten innehåller
Tre övergripande rekommendationer(+56 specifika rekommendationer)

•Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
•Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser- globalt, nationellt och lokalt

•Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Det kan låta som självklarheter men är inte det. Även i Sverige har vi ökade skillnader i hälsa. Snart presenteras socialstyrelsens folkhälsorapport och då kommer vi än en gång se att stora sociala skillnader ger sämre folkhälsa. Typ 5 års skillnad i meddellivslängd mellan dem som är lågutbildade och dem som är högutbildade.

Det handlar om politik för att åtgärda inte om enskilda individers val. Vill politiken göra det möjligt för människor att få en chans att utbilda sig. Att få en chans till fysisk aktivitet tex genokm att cykla till jobbet när säkra cykelbanor byggts, eller grönområden nära bostäderna som kan nyttjas till friluftsliv eller annan fysisk aktivitet. Folkhälsoarbete handlar om långsiktiga investeringar men också hur man fördelar resuser.

Förväntade livslängden i 25 Europeiska länder visar att skillnaderna ökar och mest dramatiskt för män. I ryssland sjänk den kraftigt ef återhämtade sig något men med rubelkrisen föll männens förväntade överlevnad igen.

Blå = västeuropa Grön= centraleuropa Rosa= Bugarien & Rom Brun=Baltiska länderna Röd= forna sovjetstaterna

Sources: The Human Mortality Database (http://www.mortality.org/ HFA Database, 2006; EU CRONOS Database, 2006

Det kan också illustreras så här Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i
EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland 1970-2000