Bonusar och hyckleri i rehabiliterinsgkedjan

I pressmeddelande från Cristina Husmark Pehrsson
mars 2009, Socialdepartementet:
2 850 färre sjukskrivna i Värmland sedan valet
Trots ett mörkt ekonomiskt läge och stigande arbetslöshet fortsätter sjukfrånvaron att minska. Detta är dels ett tecken på att sjukskrivning inte längre används som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, dels ett tecken på att rehabiliteringskedjan fungerar som avsett.

"Fungerar som avsett "- det låter det, så moderaterna ville att människor skulle bli utan ersättning eller tvingas säga upp sig och gå ut i arbetslöshet.
Det är tydligt att den moderatledda regeringen vill ha ett stopp - en maxtid för hur länge man får vara sjukskriven oavsett om individen blivit frisk eller inte. Det är en orättvis hård och kall politik.
För många människor innebär "fungerar som avsett" ut i arbetslöshet, och slåss om jobben med dem som nyligen blivit varslade. Rehablitieringskedjan innebär inte rehabilitering i verkligheten - utan tidsgränser för när man har rätt till ersättning från försäkringskassan.

Samtidigt ges stora löneökningar till statliga vattenfall vd där näringslivsminister Maud Olofsson (C) är pådrivande.
Josefsson tillträdde vd-posten i Vattenfall hösten 2000. Sedan dess har bolaget redovisat kostnader för ersättning till vd på sammanlagt cirka 100 miljoner kronor, inklusive pensionsavsättningar. Vattenfallchefens bonus slopades 2004, sedan förra regeringen förbjudit vd-bonusar i de statliga bolagen. Den fasta lönen har dock höjts kraftigt från 7,2 miljoner 2005 till 9,6 miljoner kronor 2008, exklusive de extrapengar som i fjol kom från Josefssons pensionslösning, skriver TT.
De sjuka och arbetslösa får sänka ersättningar medan en statlig vd får påökt med 2,4 miljoner. Det är sjukt.
Nej satsa pengarna på en vettig arbetslivsförsäkring som också innebär rehabilitering istället. En arbetslivstrygghet värd namnet som gäller alla inte bara vissa näringslivstoppar.

Vingåker Sörmlands första vindkraftverk

Igår höll miljöpartiet Sörmland årsmöte och passade på att besöka det första vindkraftverket i länet. Det ligger på en slätt utanför Vingåker. Verket kallas Cecilia ett släktnamn på gården.
Söderspånga vind
står det på skylten på huset som leder in elen på det vanliga elnätet.

Det är en driftig bonde som fått detta att bli verklighet. En person som inte räds motgångar. Han berättade om projektet och planeringen om alla små öden på vägen som skulle ha fått de flesta att ge upp. Om båten som skulle frakta pelarna från Kanada som gick på grund, om NCC som sa nej att köra med kranen på vägen, om teknik och att bryta ny mark.

Bonden Magnus visade oss runt. Som de flesta bönder är det entrepenadanda och många olika verksamheter på gården.

Vindkraftverket är på 600 kw. Fundamantet väger 300 ton. Ett nytt liknande verk kostar ca 12~13 milj att sätta upp om man köper allt färdigt. Södspångavind har klarat sig med hälften eftersom de gjort mycket själva.

Utvecklingen av vindkraftverken går mycket snabbt, sedan mitten av 80-talet har vidkraftverken fördubblats i storlek ungefär vart fjärde år. De största verk om är i drift i Sverige idag har 108 m högt torn, 100 m rotordiameter, 3 MW effekt och producerar ca 8000 MWh el per år. (källa SERO)

Magnus berättar att verket ger från att det blåser ca 4-5 m/sek. Under januari 2009 gav det ca 70000kw men i febr 11 000.

Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6000 av årets 8760 timmar, alltså ca 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 000 MWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i ca 100 eluppvärmda villor.

Sverige har relativt lite vindkraft om man jämför med de stora vindkraftsländerna. I Tyskland finns över 23000 maskiner som ger drygt 38 TWh och Danmark får ca 20% av all sin el från vindkraft. Det beror dock inte på att Sverige har sämre förutsättningar för vindkraft, tvärtom finns här långa kuster och blåsiga fjäll. Problemet har snarare varit den politiska viljan och de villkor som gäller för vindkraft i Sverige.

Fler kvinnor i bolagsledningarna

Miljöpartiet har låtit göra en undersökning hur valberedningarnas förslag till nya styrelser i de 20 största bolagen ser ut. Inte en ny kvinna tillkommer - det är anmärkningsvärt.

Smarta företag ser till att representationen i bolagstyrelser och företagsledningar är jämställd. Det är lönsamt att vara ett attraktivt företag både för kvinnor och män. Tyvärr är det för få som inser det.

Det är dags att politiken vågar sätta ned foten och använda de verkningsfulla metoder som finns.

Imorgon onsdag 25 mars arrangerar mp ett kunskapsseminarium i riksdagen med flera föreläsare bla Kjell Erik Öje statsekreterare och Mari Teigen som berättar om utvecklingen i Norge. 1 januari 2006 trädde en ny lag i kraft i Norge. Minst 40 procent av vardera könet ska vara representerat i de stora bolagens styrelser. Kvinnorepresentationen i styrelser har sedan dess ökat från 7 procent 2003 till 39 procent i juli 2008.

Seminariet kommer att sändas direkt i SVT 24 kl 13-16 och går också att se på SVT play.

Ränta från Försäkringskassan - regeringen backar

På ett möte idag i riksdagens socialförsäkringsutskott redovisades regeringens utkast till kommittédirektiv "Ränta vid handläggning hos Försäkringskassan". I direktivet skriver man att "utredaren har fått uppdraget att undersöka förutsättningarna för att införa en skyldighet för Försäkringskassan att betala ränta till enskilda som har fått vänta på utbetalning av ersättning under oacceptabel tid."

Det är samtidigt inte rimligt att det tar så lång tid innan enskilda kan få pengar. Ränta borde inte behövas men får man inte ut sina pengar i rimlig tid bör ersättning utgå.

Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har drivit på socialförsäkringsutskottet om att fatta beslut i frågan.

Våren 2007 avslog majoriteten i utskottet en begäran om att ränta ska utgå åt båda håll från Försäkringskassan.

Jag hade önskat att det gick att göra snabbare, men är glad att regeringen lyssnat på vår kritik, och att att frågan inte begravts i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Det vore positivt om de som drabbas av förseningar snabbt kan få ersättning,

Fler kvinnor i företagsledningarna - sluta skuldbelägga tjejerna.

Näringsminister Maud Olofsson presenterar i dag i DN - Så ska kvinnor ta plats i styrelserna.

Men hur står det till med kunskapen hos dig själv Maud. Om problemet var att tjejer har för dålig utbildning - då kan jag förstå åtgärden. Svar nej så ser det faktiskt inte ut. Trots att andelen kvinnor med universitetsexamen inom juridik, ekonomi och civ.ingenjör är hög så är chefs och ledningsnivån låg. I de fem starkaste brancherna (bioteknik, medicinskteknik, vård, bank och försäkring, och transport) är representationen i ledningarna runt 20%.
1996-2002 var andelen kvinnoplatser i styrelser konstant runt 5%. Den markanta ökningen av andelen kvinnoplatser i styrelser som skedde mellan 2002 och 2004 knäcktes, och förra året minskade andelen för första gången på tio år. Att andelen gick upp är kopplat till politiskt tryck som när Margareta Winberg hotade med lagstiftning om kvotering. När nuvarande regering tillträdde försvann den politiska viljan och då minskade andelen kvinnor.

I DN citeras Maud "– Vi menar att det redan finns en massa kvinnor som är duktiga och kompetenta, men bolagen skyller ofta på att det inte gör det. Därför utbildar vi nu 200 kvinnor, då kan vi säga att det gör det visst det, säger Maud Olofsson".

Regeringens nya satsning på att 200 kvinnor genom utbildning och mentorskap ska få rätt kompetens för styrelsearbete riskerar att blir ett slag i luften om inte politiska åtgärder går hand i hand. I Norge är utvecklingen betydligt bättre - där vågade den dåvarande borgliga regeringen lagstifta. Det borde vi i Sverige också våga, det är en metod som fungerar. Miljöpartiet anser att det är dags att införa lag om kvotering med krav på 40% representation av vardera könet.

Kvinnorepresentationen i Norska styrelser har sedan lagen trädde ikraft ökat från 7 procent 2003 till 39 procent i juli 2008. Norges lagstiftning om kvotering i bolagsstyrelserna har inte bara lett till jämställdhet, utan även skapat mer konkurrenskraftiga företag.

Om Maud Olofsson tror på det hon säger att det redan finns en massa duktiga och kompetenta kvinnor - varför utbilda kvinnorna mera. Det borde vara företagsledningarna som borde få utbildning om hur man aktivt jobbar med rekrytering och skapar attraktiva företag dit både kvinnor och män vill söka, det ökar lönsamheten och framtida utvecklingsmöjligheter.

På onsdag 13-16 kommer SVT24 sända ett seminarium i riksdagen som just handlar om fler kvinnor i bolagsledningarna och beskriver utvecklingen i Norge av medverkande från Norge.

Bättre hälsa genom minskade klyftor.

I tider av ekonomisk kris, låter det som att många vill ordinera mer av samma medicin. Mer pengar till olönsamma företag. Mer av sköt dig själv och skit i andra. Mer av gamla strukturer som enbart ser till kortsiktig ekonomisk vinst utan att ta hänsyn till sociala eller ekologiska effekter.

Men kris betyder också möjligheter - möjligheter att tänka nytt. Nu har vi chans att förena ekonomi, ekologi och socialhållbar utveckling. Att investera i folkhälsa är en bättre medicin för att ställa om samhället till långsiktigt hållbart ur alla tre ovan nämnda perspektiv.

Miljöpartiets Folkhälsonätverk

Igår träffades miljöpartiets Folkhälsonätverk, dvs förtroendevalda i kommuner, landsting och i riksdagen med ansvar för folkhälsofrågor. Miljöpartiet har många politiker lokalt som i majoritet har ansvar för folkhälsofrågor.

Denna gång hade vi som tema hälsa och ekonomisk utveckling.

Professor Denny Vågerö, Center for Health Equity Studies (CHESS) berättade om den rapport som han varit med och tagit fram. ”Closing the gap in a generation” Slutrapport från den av WHO tillsatta oberoende kommissionen om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa: ”Commission on the Social Determinants of Health” (CSDH). Kommissionen leddes av Sir Michael Marmot och bestod av 19 kommissionärer från olika länder

Rapporten kan laddas ned här Läs svensk sammanfattning

Det är anmärkningsvärt att livslängden sjönk i 24 länder under 90-talet.

•Afrika, 16 länder
•f.d Sovjet, 6 länder
•Irak och NordKorea

Sedan 2 decennier ses en ökad skillnad i hälsa även om hälsan förbättrats för alla så går det långsammare för dem som har sämst hälsa. Det är inte hållbart i långa loppet eftersom skillnaderna i sig är en riskfaktor för ohälsa. ( forskningen av bla Michael Marmot ).

I Europa kan man säga att hälsoskillnaderna uppstår omkring 1968.

Rapporten innehåller
Tre övergripande rekommendationer(+56 specifika rekommendationer)

•Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
•Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser- globalt, nationellt och lokalt

•Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Det kan låta som självklarheter men är inte det. Även i Sverige har vi ökade skillnader i hälsa. Snart presenteras socialstyrelsens folkhälsorapport och då kommer vi än en gång se att stora sociala skillnader ger sämre folkhälsa. Typ 5 års skillnad i meddellivslängd mellan dem som är lågutbildade och dem som är högutbildade.

Det handlar om politik för att åtgärda inte om enskilda individers val. Vill politiken göra det möjligt för människor att få en chans att utbilda sig. Att få en chans till fysisk aktivitet tex genokm att cykla till jobbet när säkra cykelbanor byggts, eller grönområden nära bostäderna som kan nyttjas till friluftsliv eller annan fysisk aktivitet. Folkhälsoarbete handlar om långsiktiga investeringar men också hur man fördelar resuser.

Förväntade livslängden i 25 Europeiska länder visar att skillnaderna ökar och mest dramatiskt för män. I ryssland sjänk den kraftigt ef återhämtade sig något men med rubelkrisen föll männens förväntade överlevnad igen.

Blå = västeuropa Grön= centraleuropa Rosa= Bugarien & Rom Brun=Baltiska länderna Röd= forna sovjetstaterna

Sources: The Human Mortality Database (http://www.mortality.org/ HFA Database, 2006; EU CRONOS Database, 2006

Det kan också illustreras så här Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i
EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland 1970-2000

Småbarnsåren lägger grund för att få vårdnaden

Lika chans att få vårdnad – könet spelar ingen roll visas av Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet. Den som tagit mest hand om barnet får oftast vårdnaden, enligt henne.
se aftonbladet artikel

Johanna Schiratzki har gått igenom 382 hovrättsdomar för att se om misstanken att mamman oftare får vårdnaden kan bekräftas. Johanna Schiratzkis resultat är att förälderns kön inte är intressant utan att domstolarna går på vem som varit barnets boendeförälder.

Intressant att det fungerar så. Då borde fler föräldrar dela lika redan från början, inte minst i föräldraledigheten.

Enligt försäkringskassans årsredovisning för 2008 finns det en trend att fler pappor tar ut föräldraledighet. Störst effekt hade pappamånadernas införande. Andelen har ökat från ca 12% för barn födda år 2000 till ca 24% för tvååringar födda 2006. MEN spridningen är stor ca 28% av barnen födda år 2006 hade en pappa som inte använt föräldrapenning alls.

Föräldrarna dukar alltså bordet för domstolen. Du kan inte använda en vårdnadstvist för att korrigera en sned ansvarsfördelning före tvisten. Vilket Sveriges Makalösa Föräldrars pekar på i ett pressmeddelande. De har förtjänstfullt startat en kampanj "Eget ansvar – delad glädje".

De startar den för att de ser att det saknas kunskap om umgängesföräldrars situation.

Jämställdhet ställs verkligen på sin spets under småbarnsåren. Samhället förväntar sig fortfarande olika av föräldrar, beroende på deras kön. Det är normer och attityder som ligger så djupt rotat så att vi ofta inte ens ser det som annat än naturligt.

Ett exempel är föräldrautbildningen på många barnavårdscentraler, ett annat är

boken "Vänta barn" som alla blivande föräldrar får, där beskrivs pappans delaktighet som något frivilligt. För mamman är ansvaret givet.

-Tar man steget vidare är det förstås ingen överraskning att det främst är mödrar som blir boföräldrar medan fäderna oftast får rollen som umgängesföräldrar, säger Helen Rydberg, projektledare i ovannämnda kampanj. Ja och då borde mer jämställt uttag av föräldraledigheten bli en följd om man vill ha vårdnaden ifall förhållandet spricker.

Mera eko-kockar i regeringskansliet

Obama anställer eko-kock. Att sprida kunskap om god lokalproducerad eko-mat är smart. Tänk om fler kunde inse det även i Sverige. Sätt in ett par i regeringskansliet också så att Eskil Erlandsson vaknar.

Det går dessutom att laga ekologiskt inom befintliga budgetramar det har både Carola Magnusson som driver skolkök i Sthlm och andra visat, tex Lunds kommun se Dagens samhälle.

Allt kaffe som serveras i Västra Götalandsregionens verksamheter ska från och med nu vara ekologiskt och så långt det går också rättvisemärkt, rapporterar SR Väst.

Ekologisk mat främjar miljön och kan bidra till bättre hälsa både till oss människor och till jorden.
Med eko-mat kan du vara säker på att slippa GMO, och den är inte besprutad.
Och framför allt känn smaken - god mat det är livskvalitet.

Gustav Vasa är mer värd än Selma Lagerlöf

Selma på tjugan och Gustav Vasa på tusenlappen, sedlarnas valörer speglar hur män fortfarande värderas högre än kvinnor.

Om en vecka är det internationella kvinnodagen. Men det räcker inte bara med en dag, därför kommer miljöpartiet den kommande veckan att särskilt uppmärksamma det orimliga i att det fortfarande finns ett åttaprocentigt lönegap som inte kan förklaras på något annat sätt än att kvinnor värderas lägre än män. läs mer här

Jag kommer att träffa olika fack föreningar och arbetsgivarrepresnetanter under veckan och diskutera lönesättning. Miljöpartiet föreslår ett handslag för jämställda löner.

Lönens nivå är kanske det viktigaste uttrycket för hur vi människor värderas och vilken ställning vi har på arbetsplatsen, branschen och i samhället. Den är ett demokratiskt problem och ett konkret uttryck för mannens makt och kvinnans underordning.

I yrken där män är i majoritet är löneläget ofta högre än motsvarade jobb men likvärdig utbildning och historiskt sett har det varit tydligt att lönerna gått ned när kvinnorna kommit in i samma yrke.

Ta tex biomedicinsk analytiker, det var på 40 talet ett höglöneyrke med mest män. Idag är det ett yrke med 3 årig högskole utbildning och där kvinnor är i majoritet. Lönerna är något under sjuksköterskor med en median lön på 22 000kr/ mån (enligt lönestatistik.se).