Försäkringskassan tar inte sitt rehabansvar.

Försäkringskassan har enligt lag ett samordningsansvar för rehabilitering. Något som Adriana Lender helt försökte bortförklara ikvällens Agenda. Stefan Käll generalsekreterare i Neurologiskt handikappades riksförbund tydliggjorde hur sjukt det är att Försäkringskassans chef inte vill kännas vid det. Bra Stefan.

Att göra ett personlighets test med frågor av typen " Har du haft ovanligt sex?" så som MS-sjuka Marlene Brännström fick när hennes arbetsförmåga skulle utredas borde Försäkringskassan ha en åsikt om så som samordningsansvarig myndighet.

Nej det är verkligen dags att inse att Försäkringskassan inte fyller sin funktion. Lägg ned den och börja om från början med en arbetslivsmyndighet som tar ansvar för männskors rehabilitering i samråd med arbetgivaren och ser till att de som söker hjälp får hjälp.

Arbetslivstrygghet med allmännförsäkring för alla.

Två företrädare för TCO skriver om varför de inte vill ha en obligatorisk a-kassa och det skulle ge sämre service. Jag tycker de missar väsentliga delar i sitt resonemang.

Solidaritet. Ett större försäkringskollektiv som delar på risken gör det billigare för var och en, det är enkel försäkringslogik. Det blir inte dyrare som TCO skriver. Är det möjligen så att ni inser att fler skulle kunna komma omfattas och att det därför kan bli dyrare? Är det inte bra om fler får rätt till försäkringen istället för att hänvisas till socialen? Nej man måste se till hela kostnaden för samhället inte stirra sig blind på en nivå eller en myndighets kassa.
Varför ska den som inte tror sig ha risk att bli arbetslös lätt kunna strunta i att vara med i a-kassan. Det ökar dessutom ålderssegregationen då fler äldre än unga känner sig säkrare på att få behålla sitt jobb.

Branchkunskap en illussion
Det finns redan idag a-kassor som är gemensamma för flera olika förbund, ta tex Saco som redan i slutet på 60talet slog ihop sina kassor till en. Där samsas både läkare, arkitekter och civilekonomer. Dessutom så jobbar inte människor längre i en och samma branch hela livet många växlar mellan olika jobb och olika brancher. Som det är idag ska man byta a-kassa så fort som man byter branch men det är ofta krångligt.
Facket skulle kunna starta olika arbetsförmedlingar för att på så sätt bidra och hjälpa till med sin branchkunskap.

Klara samband mellan arbetslöshet och sjukdom.
Artikeln tar inte alls upp samband mellan sjukdom och arbetslöshet. Idag är det två helt separata system som dessutom har helt olika ersättningsnivåer. Det är ett klart feltänk. Människor tvingas idag ut i arbetslöshet från sjukförsäkringsystemet pga de nya reglerna i rehabkedjan. Om man vore frisk (hel arbetsförmåga) så är det lättare att hitta ett jobb och komma ur arbetslösheten än för den som inte kan utföra vissa typer av uppgifter.

Det starkaste argumentet som jag tycker är håller att diskutera vidare är risken att den fackliga anslutningsgraden sjunker och facken därmed bli svagare. Svaga fack har svårt att ta tillvara sina medlemmars intressen. Som tidigare ordförande i en av vårdförbundets länsavdelningar är jag helt med på att vi behöver ett starkt fack, men det hänger inte enbart ihop med a-kassan.

Miljöpartiet vill inte heller ha den modell med obligatorisk a-kassa som utredningen lade fram. Vi ser istället en modell som vi kallar arbetslivstrygghet - med en dörr in om man blir sjuk eller arbetslös. Samma ersättningsnivå och så lika regler som möjligt för att underlätta och förenkla systemet. Nu är taken i sjukförsäkringen ca 25 000kr som du får 80% av men i a-kassan är det 18 700 kr.
Med vår modell blir arbetslöshetsförsäkringen allmänn precis som sjukförsäkringen är idag och blir skattefinansierad. Alla får vara med och solidariskt bidra precis som vi gör med andra skattefinaniserade socialförsäkringsystem.
* Arbetslöshetsersättningen blir skattefinansierad, precis som sjukförsäkringen.
* Samma nivå på ersättning vid sjukdom eller arbetslöshet.
* Förenklade och mer verklighetsanpassade regler. Till exempel möjlighet till flexibel sjukpenning - inte bara fasta procentsatser såsom idag.
* Vissa villkor för att få ersättning kommer att finnas kvar, men blir enklare rimliga och begripliga.
* Fler ska omfattas. Till exempel ska studenter få rätt till ersättning vid arbetslöshet och rätt till ersättning vid sjukdom.
* Alla som behöver ska erbjudas en coach och skräddarsydda insatser.
* Försörjningsstödet (socialbidragen) förstatligas - flyttas från kommunen till den nya myndigheten, så att alla pengar för ersättning under den tid man ej har arbete samlas i en "påse".

Välj klimatsmart

Tycker du att det är viktigt att stoppa klimatkrisen? Försöker du göra miljöbra val genom att välja miljömärkt, åka kollektivt eller äta mer grönt? Bra!
Ditt val har betydelse. Den 5 juni firas världsmiljödagen världen över. Du kan fira det genom att välja politiker till EU-parlamentet som arbetar aktivt för en bättre miljö och som tar politiskt ansvar så att det blir enklare för alla människor att göra klimatsmarta val.D et har även ditt val till EU-parlamentet. Många av de viktigaste miljöbesluten fattas på EU-nivå och de närmaste åren är avgörande för framtiden.Välj klimatsmart - rösta grönt 7 juni!

EU har betydelse även för andra frågor tex IPRED.
Jag tycker det är helt orimligt att tro att man kan stoppa fildelning. Tekniken hittar alltid nya vägar och musikbranchen förändras. SSU har en kul kampanj just nu - Ipred mannen FRAdrik hela sveriges huvudvärk men de glömmer att berätta att socialdemokraterna står bakom lagen.
Jag förhandlade förra mandat perioden med statesekreterare Dan Eliasson som ledde (S) arbete i regeringskansliet med att införa EUdirektiv om upphovsrätt och fildelning. Det var mkt obehagligt att höra hur de resonerade. Vi vägrade accepetera deras förslag och drev på för att få en teknikneutral lag, då blev jag utskälld av Dan Eliasson. Det slutade med att vi inte kunde enas om propositionen. Men den röstades igenom i riksdagen ändå med stöd av de borgliga.

Ecoshopping finns det?

Ingen kan lösa klimat eller miljöproblemen själv men alla kan vi göra något.

Ett viktigt område är att rösta med fötterna som det brukar kallas.

Att tänka efter vid shopping har betydelse, kan jag köpa begagnat, hur påverkar mitt val av produkt, hur agerar företaget som levererar denna tjänst?

Fler och fler produkter är producerade på ett sätt som tar hänsyn till både människor, djur och natur och fler företag inser möjligheterna. Men det är inte alltid så lätt att hitta dem.

Vi kan ta hjälp av de märkningsystem som finns tex FSC, KRAV och fair trade. Men var hittar man dessa produkter? Många av mina vänner frågar ofta hur de ska göra för att välja rätt.

Idag har jag varit på Nordic Organic conference i Göteborg som äger rum samtidigt som matmässan interfood och där den största delen av utställningytan är ekonord. Spännande att träffa företag som brinner för hållbar matproduktion blandat med dem som ser att miljötänkande är en affärsmöjlighet. Ett av företagen jag stötte på var Ecoshopping, med en webbsida där de samlat över 18 000 olika artiklar. Läs mer om dem här

De skriver att marknadsplatsen ecoShopping.se

är startad för att konsumenter lättare skall

finna alla de företag som säljer varor och

tjänster som är bättre för vår gemensamma

miljö och framtid.

En intressant affärsidé som kan göra att fler kan hitta andra alternativ.

Jag lägger till dem på min länklista så kan jag hänvisa dit när mina vänner frågar nästa gång.

WinWin att koppla ihop klimat och hälsa!

Äntligen lyfter media idag fram sambandet mellan miljö och hälsa SvD.
När regeringen och Maria Larsson (KD) lade propositionen "den nya" folkhälsopolitiken" så togs inte ens upp klimathotet upp. Om det visar på ovilja eller okunskap låter jag vara osagt.

Klimatkrisen ger oss möjligheter till nödvändig förändring. Våra vanor och livsstil påverkar både jordens hälsa och vår egen hälsa. Finanskrisen kan också göra det möjligt att tänka om och tänka nytt. Men det handlar inte bara om den enskildes egna val utan om politiskt engagemang och mod att skapa förutsättningar som är bra för miljön och människors hälsa så att det blir enklare för människor att leva på ett miljösmartare sätt.

Att klimatförändringarna påverkar vår miljö är numera allmänt känt. Men det handlar inte bara om glaciärer, djur och växter utan det handlar också om dig och mig. Vår hälsa påverkas också och inte minst möjligheten till jämlik hälsa. Klimatförändringarna drabbar alla men det är kvinnor som drabbas hårdast. Ca 70% av jordens fattiga och hungriga är kvinnor. De är också ofta ansvariga för matproduktionen i familjen men saknar egen mark eller ens rätten till odlingsmark och krediter. Tillgången till mat påverkas av ekosystemens tillstånd. Tillgång till vatten, luftkvalité och infektionssjukdomars spridning är andra påtagliga effekter. När vatten– och värmerelaterade sjukdomar ökar på grund av klimatförändringarna blir det ytterligare en börda för kvinnor då de ofta har huvudansvaret för att vårda sjuka familjemedlemmar.

Tryggad tillgång till mat handlar i första hand inte om tillräcklig matproduktion på nationell eller global nivå, utan om möjligheter för individer att få tillräcklig tillgång till mat och att kunna tillgodogöra sig dess näringsinnehåll. Fortfarande har 854 miljoner människor inte mat för dagen samtidigt som 1,2 miljarder människor i världen lider av fetma.

Även FN har uppmärksammat behovet av att koppla samman agendan för jämlik hälsa med agendan mot klimatförändringar. I rapporten ”Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation” skriver kommissionen för sociala bestämningsfaktorer:
De centrala faktorerna för jämlikhet i hälsa måste ingå när världssamfundet väger samman behoven av social och ekonomisk utveckling för hela världens befolkning, en jämlik hälsa och det akuta behovet att möta de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna.

Mänsklig hälsa är starkt förknippad med ekosystemet och livsmedelsproduktion, vatten kvalitet, skydd mot naturkatastrofer och möjligheten att reglera spridning av sjukdomar. Förändringar i ekosystem påverkar såväl risken för nya sjukdomar uppstår, som utbredningen av befintliga sjukdomar som malaria och kolera. Barna dödligheten påverkas också i stor utsträckning av sjukdomar som är förknippade med vattenkvalitet.

I de delar av världen där de mest fattiga bor förväntas effekterna av klimatförändringarna enl IPCC påverka livsmedelsproduktionen negativt. På en del håll kommer vatten brist vara ett stort problem medan på andra ställen i världen kommer översvämningar förstöra skördar.
Omkring 20% av världens befolkning bor i flodområden där risken för översvämningar bedöms öka. I ex Bangladesh beräknas ytan som riskerar att utsättas för översvämningar öka med uppåt 30% vid en temperaturökning på två grader.

Även vi som bor i Europa kommer att påverkas. I Sverige kommer vintrarna att bli betydligt kortare och mildare, det blir fler värmeböljor och längre rötmånadssäsong under somrarna och det kommer att regna mer med risk för översvämningar året om. Fler och längre värmeböljor drabbar framförallt de riktigt små och de riktigt gamla, samt personer med kroniska hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Är våra sjukhus förberedda på detta?

Under värmeböljan i Europa i augusti 2003, då framför allt Frankrike drabbades, räknar Världshälsoorganisationen (WHO) med att det dog c:a 25-35.000 personer som en direkt följd av hettan.

Klimatzonerna kommer att ändras genom att årstiderna förändras. Många arter kan därför sprida sig norröver eller upp i bergen och överleva på platser där det tidigare har varit för kallt. Sedan början på 1980-talet har klimatet varit generellt mildare i Europa och bara på denna korta tid kan man se påtagliga effekter. Sjukdomsspridande fästingar förekommer nu längre norrut i Sverige och högre upp i bergsmassiven i Centraleuropa. I framtiden kommer såväl fästingar som myggor och andra sjukdomsspridande insekter att ändra sina utbredningsområden.

Grundorsaken till klimatförändringarna – kraftigt ökade användningen av fossila bränslen, har ett nära samband med ökningen av konsumtion och transporter, två faktorer som också ger andra påtagliga hälsokonsekvenser. Exempelvis luftföroreningar

Sjukdomar som astma o KOL är klart kopplade till liftens kvalité och orsakar mycket mänskligt lidande. Allra värst utsatt är barnen. Det är väl känt att barn som bor nära starkt trafikerade områden utvecklar astma och andra lungsjukdomar. Dessutom förorsakar partiklar i föroreningar från trafiken omkring 5000 fall av dödliga hjärt-kärlsjukdomar i Sverige. Hornsgatan i Stockholm är ett exempel där partikelhalterna ofta är höga. EU:s program Clean Air For Europe (CAFE) uppskattar att de minsta partiklarna (PM2.5; partiklar mindre är 2.5 mikrometer) årligen orsakar 350 000 förtida dödsfall i Europa (EU25). En motsvarande beräkning för Sverige pekar på ca 5000 extra dödsfall årligen orsakade av partiklar i luften. Hälsorisken till följd av partiklar är mycket allvarliga. Såväl avgaser från förbränning som däck är källa till de partiklar som i några svenska storstäder överstiger EU:s miljökvalitetsnorm för desamma. De nuvarande halterna behöver sänkas med 4-5 ggr för att komma under gränsvärdet.

Klimatåtgärder är hälsofrämjande, tex ger mer kollektivtrafik och minskad biltrafik –bättre luftkvalité och räddar liv. Att ta cykeln till skolan eller jobbet ger motion och har tydliga hälsofrämjande effekter. Det som är bra för miljön är också bra för hälsan.
Maria Larsson ta nu chansen även om du och den moderatledda regeringen struntat i det tidigare så skapa en win win situation genom att samordna klimat och folkhälsoarbetet.

Essensen av folkhälsa är att kunna se de samhälleliga strukturer och sammanhang som skapar förutsättningar för hälsa respektive ohälsa. Det är att se konsekvenser av politiska förslag i ett brett folkhälsopolitiskt perspektiv.
Hälsa är starkt förknippad med ekosystemet och livsmedelsproduktion, vatten kvalitet, skydd mot naturkatastrofer och möjligheten att reglera spridning av sjukdomar därför går miljöarbete och folkhälsoarbete hand i hand.

Godmat är medicin och livskvalité

Att få äta god mat i bra miljö borde vara alla människors rättighet. Måltiden är mer än bara näringsintag.

Att få känna doft av nylagad mat stimmulerar aptiten och kan vara en bra medicin. Mat är också en folkhälsofråga.

Förr var synen på mat att en "duktig husmor" (för det var ju alltid en kvinna) är en som klarar sig med liten hushållskassa. Det har lett till ett feltänk där maten blir allt mer industrialiserad och trenden har varit att det kosta så lite som möjligt utan att se till kvalitet.

Nu äntligen har konsumenttryck lett till att livsmedelsindustrin börjar plocka bort onödiga tillsatser så att det finns alternativ att välja på, tex utan smakförstärkare.

När jag jobbade som sjuksköterska på Kullbergska sjukhuset reagerade jag starkt mot att vi skulle servera FunLight saft till patienterna på IVA. Då för 10 år sedan tyckte kostchefen att det var en bra produkt. Tyvärr har inte den offentliga maten hängt med i utvecklingen. Det är fortfarande en försvinnande liten del som är ekologisk eller lagas på plats där barn eller äldre kan känna doften av nylagad mat. Se även Hemlige kockens kommentarer om den offentliga maten

Det kan inte heller vara kul att vara kock när köken blir ompackningscentraler för industrin snarare än kök för matlagning. Det blir inte billigare heller - men visst det kräver ett annat sätt att jobba och ett annat förhållningssätt. Att säsongsanpassa och ta vara på rester och att laga från grunden med bra råvaror.

SvD har i en serie artiklar lyft fram hur sjukhusmaten blivit ett matlådesystem. Det är bedrövligt att kvalitet inte värderas högre. Det spelar ingen roll om lådan innehåller aldrig så bra näring om inte det är aptitligt. Maten måste ner i magen också om det ska vara ngn vits.

Mat är livet och tänk efter - "hur förvaltar vi våra skafferier" hav, skog och åkermark. Eko kocken Carola Magnusson lyfte detta perspektiv idag på ett intressant seminarium i riksdagen som Camilla Sparring anordnat. Synd bara att så få riksdagsledamöter hade tagit sig tid att komma.

Mat är en politisk fråga - vad värderar vi i upphandlingen när vi tar beslut.

Om man vill kan man efterfråga kvalitet som utvärderingskriterium istället för lägsta pris. Man kan också upphandla så att bud kan läggas på delar av en stor upphandling för att stimulera lokala producenter att delta i upphandling även om de inte kan leverera stora volymer.

Gör dopingtester på gymmet

Det behövs en kraftsamling mot doping, även från politiskt håll. Vilket miljöpartiet driver.
De som dopar sig på gymmen och inte är professionella idrottare slipper undan alla dopingkontroller eftersom Sverige inte följer de nya regelerna från WADA (World Anti Doping Agency).
I dag behandlas idrottspropositionen i riksdagen. Jag har föreslagit att antidopingfrågan ska komma med i riksdagens beslut, men regeringspartierna är kallsinniga. Detta trots att Riksidrottsförbundet redan har gjort en utredning där det föreslås att Riksidrottsstyrelsen ska förslå regeringen att den låter utreda formerna för en fristående antidopningsorganisation.
läs mer här

Sverige är idag ett av de få länder där den nationella antidopingorganisationen fortfarande enbart finns inom idrottsrörelsen.
På initiativ av internationella olympiska kommittén (IOC) och med stöd av ett stort antal regeringar bildades WADA 1999. Detta innebar att kampen mot doping inom idrotten intensifierades och samordnades. Som ett resultat av detta antogs The World Anti Doping Code 2003. En reviderad version av koden trädde i kraft i januari 2009 där en skärpning infördes. Nu måste antidopingsorganisationer vara fristående. Trots det har Sverige inte ändrat sin organisation.

Jag tycker att det är bra att idrottsrörelsens har tagit ett stort ansvar mot dopingen bland idrottarna. Men det är en större folkhälsofråga. En självständig nationell antidopingsverksamhet måste förutom det uppdrag som dagens antidopningsverksamhet har, också kontrollera och följa upp dopningsproblematiken inom flera andra områden. Motionsidrotten, inte minst gymverksamheten behöver kontrolleras. Dagens antidopningsverksamhet får inte utföra kontroller där eftersom det ligger utanför deras uppdrag.
Enligt uppgifter från Riksidrottsförbundet står motionärerna för 50 procent av dopningfallen, tävlingsidrottarna för 20 procent och elitidrottarna för 30 procent. Dessa uppgifter bör dock tas med en nypa salt eftersom de allra flesta testerna utförs på elit- och tävlingsidrottarna. Merparten av dem som fällts för dopningbrott har använt sig av hormonpreparat.

I mitt tidigare jobb som sjuksköterska på akutmottagning träffade jag då och då på personer som missbrukat dopingpreparat. Jag har med egna ögon sett kopplingen som finns mellan våld och dopingmissbruk. Detta måste tas på större allvar. Det finns ingen anledning att skjuta upp besluten till morgondagen när det gäller att få till stånd dopingkontroll även på gymmen i Sverige.

Könskvotera mera

Anders Lugn

Betyg en etta - nej dags för lag

För 10 år sedan startade Margareta Winberg debatten om behov av lagstiftning om representation i bolagsstyrelser. Det är bedrövligt att utvecklingen inte kommit längre.

Det är ett lågvattenmärke med enbart en enda ny kvinna i de svenska bolagsstyrelser, se den nya statistik SvD redovisar i dag.

Det är tydligt vad företagsledningarna vill: Kvinnor är inte välkomna i de svenska bolagens styrelser. Att bolagen missar kompetens och kundnytta genom att säga nej till kvinnor och ensidigt kvotera in män i styrelserna är ett samhällsproblem

Miljöpartiet föreslår att Sverige lagstiftar om jämställdhet i bolagsstyrelserna. Det vore ett utmärkt sätt att också få andra EU-länder att jobba i samma riktning. Sverige som nation måste driva jämställdhetsfrågorna i EU mer kraftfullt.

Norge har redan en effektiv lag om kvotering i bolagen. I Finland finns en lagstiftning om könskvotering i bolagsstyrelser inom offentliga sektorn.

Betyget för regeringens politik blir en klar etta, en ökning med en enda kvinna i 255 börsbolag, är klart underkänt. Moderatregeringens vänta och se politik fungerar inte. Sverige bör ta inspiration av både Norge och Finland och lagstifta.