Gör ett skolkökslyft - för god mat och minskat svinn

Idag rapporterar flera media bla SvD om Naturvårdsverkets rapport som beskriver att det slängs skolmat för 1,1 miljoner varje dag, något som också har en betydande klimatpåverkan.

Miljöpartiet de gröna har tagit fram en rapport "Politik för god mat" där vi bla tar upp behovet av att satsa på god skolmat och ett skolköksslyft.

Den internationella Slow Food-rörelsen har som motto att maten ska vara god, ren och
rättvis. Det är det lätt att skriva under på. God mat är ett mångtydigt
begrepp. Det är mycket mer än de näringsämnen en maträtt innehåller. God mat är
producerad på ett gott sätt, med hänsyn till människa, djur och natur. God mat är vällagad
med dofter och smaker som berikar både kropp och själ.

Naturvårdsverkets rapport visar att det är stora skillnader mellan olika kök. Mottagningskök genererar tex mer svinn än om tillagningen sker på plats.

God mat är politik. Den låt-gå-mentalitet som fått prägla utvecklingen av vår matkultur
har skapat förödande konsekvenser, bland annat i form av ohälsa och miljöförstöring.
Lagstiftning och styrmedel leder uppenbart i fel riktning.
Det är inte aptitligt att sjukhus och äldrevård ger äldre och sjuka mat som uppenbart är
gjord på så undermåliga råvaror att tiotals e-nummer (tillsatser) ska kamouflera innehållet

Miljöpartiet vill genomföra ett skolkökslyft. Tillagning på plats med råvaror av god kvalitet ger god mat och minskat svinn så det behöver inte bli dyrare utan snarare finns det också ekonomiska vinster i att satsa på god mat. Ge måltidspersonalen tid och resurser att upphandla och laga mat från bra råvaror. En bra skolmat är en investering i barnens hälsa och utbildning.

Vi vill också begränsa de onödiga tillsatserna i skolmaten. Dåliga råvaror ska inte maskeras med kemiska tillsatser. Tillsatser som är otillåtna i ekologisk mat bör inte heller förekomma i skolmaten.

Genom skolkökslyftet kan måltidspersonalen ges kunskaper och verktyg för att höja kvaliteten på skolmaten. Staten och kommunerna bör tillsammans finansiera kompetensutveckling. Man ska genom programmet få möjligheter att lära sig mer om barn, mat och hälsa, ekologisk och rättvisemärkt mat.

Jag och Peter Eriksson har idag lyft fram förslagen i kring skolkökslyft för att visa att det naturvårdsverket rapporterar går att ändra på.

Fattiga riddare i ropet!

I helgen när jag besökte matmässan i Stockholm fick jag en bok i min hand med titeln
Fattiga riddare och andra köks hjältar – om konsten att ta vara på maten.

Nu äntligen är det inne med ”matkvalitet” att ta vara på maten, att inte se rester som skräp utan verkligen kolla in kvalitet och vad som kan bli bas i en ny maträtt. Det är klimatsmart att inte slänga mat och det är bra för din egen plånbok. Då får du råd med kvalitetsprodukter som ekologiskt och närodlat.

Boken jag fick i Slow foods tält är utgiven på Bilda förlag och skriven av Anna Lewin & Zeke Lind. Där blandas recept och konkreta tips och fakta.
Bästföre datum är INTE samma sak som sista förbrukningsdag. Det finns en överdriven rädsla av att få i sig dålig mat så att man blir sjuk. Och ja - visst ska vi ha respekt för de faror som finns men det behövs också kunskap – kunskap om hur bra respektive dålig mat luktar och smakar. En kunskap som behöver återvinnas eftersom vi vant oss av med det.
Med den industriproducerade maten har tillsatser förts in så att maten kan stå på hyllan i månader likaså förpackningar har ändrats så att vi glömt bort hur man gör för att bedöma om maten är okey att äta..

Jag blir glad när jag läser boken och tänker att dessa tips borde fler få ta del av så jag rekommenderar verkligen boken för alla som vill lära sig mer om mat hantering.
Själv är jag inte så förtjust i ”fattiga riddare” hade faktiskt glömt bort att det var en rätt som görs av dagsgammalt bröd. Men det finns flera andra recept och tips på hur man kan ta hand om rester som jag kommer att ha nytta av .

Alla kan inte rädda världen men alla kan vi göra något. Att slänga mindre mat och köpa mer ekologiskt är bra för klimatet och något som alla kan göra. Politiskt behöver vi se till att kunskapen ökar om hur man gör och underlätta att mat i offentliga kök behandlas så att det slängs mindre mat.

Utdrag ur koldioxidbantaren och komikern Staffan Lindbergs sång En bit lök
”Jag ville jag vore en bit lök
Att varsamt bli strödd i en sky
En bit lök ibland andra i ett kök
Få ingå i en fest meny
…
Jag ville jag vore en bit lök
Bli en del i ett näringsintag
En bit lök ibland andra i ett kök
Få ge av sitt mineralrika jag

När jag är med blir kanske bortåt fjorton ungar mätta
I en liten etta i en förstad i Moskva
Eller får jag hjälplöst ruttna bort med miljoner andra lökar
Som nått jordbruksöverskott
Så att marknadspriset ökar.

Jag ville jag vore en bit lök
Att röra en hjärtlös till tårar
En bit ibland andra i ett kök
Att skänka kraft åt nya vänner.”

Lök är härligt och så många olika sorter det finns. Synd bara att så få går att finna på hyllan i den vanliga matbutiken. Jag skördar nu hemma i mitt eget land silverlök, en ny upplevelse för i år. Lök är lätt att odla bara man har en liten plätt. Det är också lätt att förvara så odla vetja om du vill pröva på lite nya smakupplevelser.

Garantipensioner sänks

Eftersom garantipensioner och studiemedel är kopplade till KPI ( konsumentprisindex) så kommer de att minska nästa år eftersom KPI har gått ned. MEN vad hjälper det väl studenter och pensionärer att boräntor, bensin och TVapparater och priserna totalt sett gått ned när hyror livsmedel och sjukvård och tandvård ökar i pris.
SVD skriver om att FK kassan meddelat att en pensionär med 12000kr per månad får en sänkning med ca 360kr före skatt.
E24 skriver att även förädrapenning och sjukpenning kommer att påverkas med med 8 respektive 6 kr per dag men det beror på att den högsta sjukpenninggrundande inkomsten sänks när prisbasbeloppet sätts till 42 400 nästa år. En sänkning med 400kr mot i år.

Är det inte dags att fundera över hur prisbasbeloppet ska sättas - utifrån priser på basvaror eller den totala konsumtionen i samhället. Jag tycker det är dags att utreda ett prisbasbelopp som bättre motsvarar människors basbehov. Bo, äta och kultur.

Fattigdom och ökad ojämlikhet = ohälsa

Gustav Fridolin skriver i expressen idag :
En kvarts miljon unga lever i fattigdom i Sverige visar Kvällspostens serie "Fattiga barn". Men berättelser om lyckade stjärnor som Zlatan och Robyn gör att vi blundar för problemen, menar Gustav Fridolin, 26. "Vi inbillar oss snart att alla kan gå från förorten till vräkiga villan. Fast statistiken visar att det inte på ett halvt sekel varit så svårt som nu."

Det Gustav i sin artikel sätter fingret på är folkhälsopolitik. Att människor inte är fattiga ur ett perspektiv, så som i Afrika, har debatterats i veckan. MEN varför så svårt att diskutera fattigdom i Sverige, vi har fattigdom även om det inte är som i Afrika.
Michael Marmot har i boken statussyndromet beskrivit hur relativ fattigdom påverkar ohälsa, likaså WHO som jag här tidigare har skrivit om.
Öppna ögonen - se verkligheten. Att de rikaste blir rikare är tydligt även i Sverige och har accelererat med nuvarande moderatledda regering. De har sänkt skatter där de som tjänar mest också fått störst skattelättnader. De omfördelande system som finns/fanns i samhället som med moderat vocabulär kallas bidrag men som är ersättning för utebliven inkomst av olika skäl har drastiskt skurits ned. Se alla som nu riskerar att kastas ut ur socialförsäkringen

Folkhälsa är det sociala benet av hållbar utveckling. Ska vi kunna nå det långsiktigt hållbara samhället behövs både ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv i samklang.

Skall man förbättra folkhälsan och minska klyftorna krävs en bred förebyggande ansats och åtgärder som förbättrar människors levnadsförhållanden. Människors ekonomiska och sociala trygghet, deras delaktighet och inflytande, att ha ett meningsfullt och stimulerande jobb och en bra yttre miljö är exempel på faktorer som är av betydelse för en bra och jämlik folkhälsa. Självklart är levnadsvanor som motion, kost, alkohol och tobak viktiga för folkhälsan men folkhälsoarbetet får inte reduceras till informationsspridning och hälsopedagogik. Hur vi lever står i nära samband med vår livsmiljö och sociala förhållanden.
Det regeringen gör är fokus på levnadsvanorna men man glömmer livsförutsättningarna för då handlar det om politik och det vill man inte ta i.
Det är smartare att jobba med folkhälsopolitk - att främja människors livsvillkor och utjämna skillnader än att skärpa reglerna i sjukförsäkringen.

HÖG TID FÖR EN NY SJUKFÖRSÄKRING!

Med regeringens nya regler i sjukförsäkringen kommer 32 000 att kastas ut ur sjukförsäkringen visar försäkringskassans senaste statistik, som Ekot rapporterat om idag. Det är helt oacceptabelt och samhällsekonomiskt oklokt. Det finns folkhälsovetenskapliga studier som pekar på att när människor blev friskare då ökade välståndet i Europa, det var inte enbart så att när välståndet och ekonmin växte då blev folk friskare. se FHI rapport "Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling".

Flera studier har gjorts som visar på både rimliga teoretiska tolkningar av sambandet och på empiriska resultat som styrker anknytningen mellan hälsa och ekonomi. Bättre hälsa medför, enligt studierna, högre tillväxt genom högre produktivitet hos arbetskraften, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga, större kreativitet och bättre möjligheter att klara förändringar. Minskad ohälsa innebär att en större andel av samhällets resurser kan användas produktivt.

Sverige behöver en helt ny försäkring vid arbetsoförmåga. Som tar hänsyn till individers behov och inte bollar runt människor i olika byråkratiska system.

Att personer som inte har arbetsförmåga nu inte längre har rätt att få sjukersättning visar på att regeringens snack om rehabiliteringskedja inte håller. Dessa människor ska slåss om jobben med dem som nyligen blivit arbetslösa, i en lågkonjunktur där arbetslöshetenen bara ökar.

Redan när beslut om regeländringarna togs utlovades insatser för de som riskerade att bli utförsäkrade men av det har det blivit en tummetott. De så kallade nyfriskjobben har floppat, bara 65 personer har på drygt ett år fått ett sådant jobb och rehabkedjan fungerar inte i praktiken. Jag tycker det är syniskt att Gunnar Axen från moderaterna i dag i ekot återigen lovar att det ska komma insatser. Det sa ni sommaren 2007 också.

- Nej det är dags att börja om från början. Gör ett nytt trygghetssystem med en dörr in. Slå ihop försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunernas socialbidrag. Är du sjuk eller arbetslös, eller både och, ska du kunna få den hjälp just du behöver för att kunna komma åter.

Istället för som regeringen vill - kastas ut i det verkliga utanförskapet. Miljöpartiet anser att det är dags för ett helt nytt trygghetssystem som ger människor en allmän försäkring vid både arbetslöshet och sjukdom,
Läs mer om Miljöpartiets förslag här