Bild från Folkhälsokonferens i Östersund 2007 med ansvariga för folkhälsa i de Nordiska länderna. Idel män. Kunde man inte bjudit in på annat sätt till panelen. 6 män + en manlig moderator typiskt.
Vi tror att vi är ganska jämställda i Sverige men pyttsan. Jag läser SCB årsbok och fakta talar:
Kvinnor med eftergymnasial utbildning på minst 3 år hade en genomsnittlig månadslön på 29 100 kronor. Män med samma utbildningsnivå kunde glädja sig åt 38 200 kronor.
• Bland personer i åldern 20-64 år arbetade 69 procent av männen heltid. Samma procentsats vad gäller kvinnor var 49.
• Kvinnor i åldern 30–49 år spenderade 145 kr i månaden på den personliga hygienen. Och männen? 21 kr…
• Nästan hälften av alla kvinnor ägnar sig åt bokläsning åtminstone en gång i veckan. Av männen läser inte ens en tredjedel varje vecka. Och så finns det de som aldrig läser – var tionde kvinna och var fjärde man.
Imorgon ska jag åka till TV och spela in Storforum som ska handla om positiv särbehandling och kvotering. Så länge det inte finns några bättre verksamma metoder tycker jag att kvotering kan vara ett medel bland flera för att grupper ska kunna ta tillvara kompetens från både kvinnor och män. Kvotering är inget mål i sig men vi vet att det är ett medel som fungerar. Se bara på Norge och bolagstyrelserna som både har ökat andelen kvinnor till 40%, fått fler högskoleutbildade och yngre styrelseledamöter. På Högskolan får inte lärosäten kvotera vid antagningen som lagen är nu. MEN borde det inte plinga några klockor när valen till utbildning är så starkt präglade av kön. Fler SYO som kan ge stöd, fler genuspedagoger redan i förskolan behövs också, och ge killar bättre möjlighet till bra betyg eller vad vi nu ska ha för urvalskriterier till högskolan.
Killar har ofta har sämre betyg än tjejer men att det är så kan ju också bero på hur man bedömmer inte nödvändigtvis att de har svårare för sig.
Trots att det är många fler tjejer som går " högreutbildning" är det konservativt så det visslar om det när det gäller att rekrytera professorer. Men kom nu inte o säg att tjejer inte vill, det handlar om vilka förutsättningar man ger också. Ser fram emot en spännande debatt i morgon.
3 kommentarer:
Det är verkligen inte så att vi ska slå oss fr bröstet och hävda att alla problem med jämställdhet är lösta i vårt land. Dock vill jag hävda angående heltid att det inte är något mål att arbeta det som idag kallas heltid. Att kvinnor lägger mer tid på hygien beror nog snarare på kultur utvecklat av kvinnor, bland kvinnor för kvinnor än att det är patriarkatet som bestämmer det. När det gäller högskoleutbildade så är ju redan en majoritet i Sverige kvinnor så där antar jag att vi måste börja kvotera in män för att det inte ska bli en ojämn fördelning bland akademiker i framtiden. Jag tror att jämställdhetsdebatten måste byta fokus lite granna från att handla enbart om kvinnors och tjejers svårigheter att bli av med normer och könsroller till att handla om allas tvångstillvaro, även mäns. Den man som spenderar mer än 21 kronor i månade på personlig hygien, är han mindre man, eller den kvinnan som spenderar mindre än 145? Naturligtvis måste man börja någonstans och lika lön för lika arbete är självklart en otvistlig grund som är fullkomligt obegriplig att det inte redan är lagstadgat.
Jag håller verkligen med om att vi måste diskutera vad som är norm.
Jämställdhet handlar om frihet för individer att kunna välja utan att låsas in i könsroller.
Alla tjejer gillar inte städa lika lite som att alla killar inte bryr sig om hygien. Trots att högskole utb har 50-60% tjej har Chalmers o KTH bara 25-30%. Och andel kvinnliga professorer är fortfarande lågt. Enligt SCB är endast 19 procent av landets professorer kvinnor år 2009. Trots att antalet professorer har ökat kraftigt under senare år består den ojämna könsfördelningen. De gröna vill därför utreda vilka strukturer och faktorer som hindrar kvinnor från att arbeta som professorer i Sverige
Mp kommer till kongressen i vår att lyfta jämställdhets politik. Med förslag som just lyfter normkritik och ett av förslagen handlar om mansrollen.
Att män och manlighet är norm, och att manlighet är sammankopplat med makt, medför inte per automatik att den normativa manlighet som råder är gynnsam för män i gemen. Gruppen mäns överrepresentation i maktpositioner, i vissa yrken, i våld (inklusive självmord), missbruk, olyckor, hemlöshet, kriminalitet och så vidare är alla aspekter av maskulinitet som måste ifrågasättas och bättre analyseras. Unga män har också generellt lägre betyg än kvinnor och läser vidare på universitet i lägre utsträckning. Bland vissa grupper av unga män finns en kultur av att inte studera vilket är problematiskt när arbetslivet kräver allt mer välutbildad arbetskraft. Män har generellt svårare att gå utanför normen och de traditionella förväntningar som finns på en man av att vara framgångsrik, familjeförsörjare etc.
Skicka en kommentar