Sluta sälja klimatmål, sälj livskvalitet

För en tid sen fick jag ett mail som slog an till något jag länge funderat på och särskilt nu när jag kandiderar som språkrör.
Mailet avslutades med orden:
Sluta sälj klimatmål, sälj livskvalitet, sälj drömmar.

Jag håller verkligen med jag som länge jobbat för att lyfta folkhälsofrågorna i miljöpartiet och koppla ihop det med miljöfrågor. Just för att det handlar om livskvalitet.

Natur och miljö är viktigt och påverkar även oss människor men det är helheten som formar samhället. Självklart ska vi fortsätta med aktiv miljöpolitik. Klimatmål behövs men det är verktyg för att nå det vi egentligen vill - livskvalitet och möjlighet att förverkliga våra drömmar. Då måste Miljöpartiet också våga prata om drömmar.

Människors livskvalitet och hälsa har en tydlig koppling till både miljöfrågor och fördelningspolitik. Att främja hälsa är ett sätt att utveckla samhället mot långsiktig hållbarhet socialt och ekonomiskt. Begreppet hälsa utgår från den enskilda individen och handlar om ett samspel mellan människan själv och det omgivande samhället. Hälsa är en resurs för individen och befolkningens hälsa - folkhälsa - ett viktigt samhällsmål.

Ur ett globalt perspektiv är miljöfaktorer ett stort hälsohot. Klimatförändringar bidrar redan i dag till ett ökat antal dödsfall genom infektionssjukdomar som sprids till nya områden, och genom diarrésjukdomar orsakade av brist på rent vatten. En god folkhälsa och en bra miljö är båda viktiga kriterier på en hållbar utveckling.

Jag tycker att vi i Miljöpartiet bättre ska lyfta fram den gröna politikens betydelse för livskvalite. Helt enkelt hur vi vill att samhället ska se ut i morgon så att människor kan förverkliga sina drömmar.

MP starka på miljöaktuellt lista.

Miljöaktuellt lista över de mäktigaste är intressant.

Flera miljöpartister finns med på listan. Jag är stolt över att många av mina kollegor och fd kollegor i riksdagsgruppen är med.

Att ta två av de tre översta platserna är inte illa för ett parti i opposition.
Troligen är det makt som gör att Carlgren hamnar överst
1. (7) Andreas Carlgren (C), miljöminister
2. (13) Isabella Lövin (Mp), EU-parlamentariker
3. (1) Maria Wetterstrand (Mp), språkrör

När får vi se en liknande lista för folkhälsomäktiga eller de som påverkar inom sjukförsäkringen...:-)

Vinnarna har utsetts av en jurry utifrån en lista på 300 personer som Miljöaktuellts läsare har nominerat. Kriterierna har varit:
-Reell makt, inflytande.
-Åstadkommen miljönytta under 2010.
-Trovärdighet i miljö- och hållbarhetsfrågor.
-Engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor.
-Förväntad miljönytta under 2011.

Läs mer här
Isabella Lövins blogg
SvD

Miljöaktuellt

Politisk misslyckade ja men mer mänsklig katastrof

Att som ung få stämpeln förtidspensionär i pannan är framför allt en mänsklig katastrof även om socialförsäkringsministern säger att det är en politisk katastrof. Ja det är ett stort politiskt misslyckande men väst drabbade är alla de unga människor som förlorat framtidstron.

SvD berättar om unga vuxna och hur tufft det är att få jobb om man har en psykiatrisk problematik.

Det regeringen Reinfelt gång på gång upprepar är att minska utanförskapet - men i handling är det tvärt om.
SvD skriver: "Statistiken visar att gruppen unga förtidspensionerade ökat under lång tid. Och att ökningen accelererat under de senaste fyra åren – trots alliansregeringens löften om att prioritera de förtidspensionerade.

1990 förtidspensionerades omkring 1500 unga. 2006 var antalet 4500, och i fjol var siffran 6700, enligt preliminär statistik från Försäkringskassan – en ökning med nära 50 procent under förra mandatperioden"

När vi rödgröna för ett år sedan la förslag om att unga skulle kunna få större möjligheter att jobba även om det bara var någon eller några timmar per vecka. Då raljerade borgliga företrädare över det. Se en artikel i Aftonbladet här

Socialförsäkringsministern säger inget i SvD artikeln ovan om hur det ska gå till att få ned antalet nya förtidspensionärer bland unga med ett par tusen om året.
I sjukförsäkringen har ni lyckats få ned sifforna till priset av att många människor utförsäkrats och bollats över till arbetsförmedlingen. Gör inte om det gigantiska misstaget.

Nu stiger återigen antalet sjukskriva för första gången på 7 år rapporterar Ekot. 60% av de som utförsäkrades vid årskiftet är nu tillbaka i sjukförsäkringen igen efter att ha bollats över till arbetsförmedlingen en period.

Vi behöver ett helt nytt trygghetsystem som ser till människors förmåga ( salutogent perspektiv) istället för hinder. Det skrev jag om igår. Men vi behöver också en arbetsmarknad som vågar bereda plats för människor även om de har en viss funktionsnedsättning. Samma person kan också ha en mängd förmågor som kan bidra till företagets utveckling.

Piska eller arbetslivstrygghet

Dagens sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring kom till i en tid när industrisamhället var det rådande.
Nu har vi ett kunskaps samhälle då funkar inte längre det gamla som byggde på att man fick ett fast jobb i unga år och stannande där tills pension.

Moderata tron på att ekonomiska drivkrafter leder till fler i jobb har gjort att de väljer att använda piska i sjukförsäkringen. Där går det bra med ekonomiska styrmedel men att använda ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken vill man helst inte.

Som språkrörskandidat ser jag att miljöpartiet behöver jobba mer med att lyfta fram att vår politik är bra även för socialhållbarhet. Ska vi nå ett långsiktigt hållbart samhälle gäller att det både är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart.
Där är vårt förslag om arbetslivstrygghet en viktig del.

Utifrån ett folkhälsovetenskapligt synsätt så är inte moderaternas ” piska modell” effektivt. Lär av Folkhälsovetenskapen. Ett samhälle med stora sociala och ekonomiska klyftor skapar ohälsa och bromsar ekonomisk utveckling. Inom folkhälsoforskningen är det tydligt att känsla av sammanhang och att kunna påverka sin situation är centralt för de allra flesta, vilket också varit en utgångspunkt för Miljöpartiets politik ända sedan partiet bildades.
En av de centrala tankarna i grön ideologi är att "människan är en aktiv och skapande varelse som vill och kan ta ansvar".
Det behövs en ny politik för fler jobb men också ett modernare trygghetssystem som människor kan lita på när man behöver det. En ny allmän socialförsäkring där alla med och delar på risk och finansiering, med individen i fokus som inte degraderar dem som inte kan arbeta till andra klassens medborgare

Jag skriver idag på GP debatt om hur jag ser på framtidens trygghetssystem – läs den här

Regeringen ändrar och vill nu ha statistik

För en vecka sedan skrev jag om att regeringen inte efterfrågar hur det gått för dem som utförsäkrats och Ekot rapporterade om det.

Imorgon ska jag ha debatt i riksdagen om den interpellation jag lämnat in. Idag rapporterar Ekot om att socialförsäkringsministern nu ändrar sig och vill ha statistik.

När man har interpellationsdebatt så brukar man få svaret på em innan debatten så att man kan förbereda sig. Nu förekom ministern debatten i kammaren genom att gå ut i Ekot. Ser fram emot debatten ändå och det är bra att de ändrar sig. Hade de inte gjort det hade vi i de rödgröna samarbetet varit beredda att kräva ett utskottsinitiativ. Dvs att partierna i utskottet kräver av regeringen att statistik ska föras och det borde ha varit svårt för partierna att säga nej till.

Svar på fråga om Folkhälsopolitiken

Jag har ställt riksdags frågor till Folkhälsoministern och idag fick jag svar.

utdrag ur svar:
"Folkhälsoinstitutet fick i uppdrag att analysera vilka lärdomar som kan dras för svensk del av Marmotkommissionens arbete. Uppdraget redovisades till regeringen i mars 2010. Parallellt med detta uppdrag har Folkhälsoinstitutet också haft i uppdrag att utarbeta Folkhälsopolitisk rapport 2010 som redovisades till regeringen i november 2010. Rapporten innehåller viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete med att uppnå det övergripande folkhälsopolitiska målet. De två rapporterna har många beröringspunkter och jag har därför bedömt att de bör behandlas samlat. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet".

Alltså svar men egentligen inte svar på frågan om vilka åtgärder ministern vidtagit med anledning av Folkhälsoinstitutets förslag och WHO:s rekommendationer i Marmot rapporten.

Dock har regeringen lagt en proposition om ANTD strategi ( alkohol, narkotika, tobak och doping). I det förslaget nämns ingenting om det övergripande folkhälsoarbetet vilket jag tycker är konstigt.

Folkhälsopolitiken handlar om det socialt hållbara samhället och det borde även Göran Hägglund inse.


Läs hela frågan här
Läs hela svaret här

Sänkt moms på tjänster smartare än BOTavdrag

Återigen förs nu förslag om BOT-avdrag fram av KD. Christina Doktare har haft det som en av sina valparoller och nu är det Yvonne Andersson som lyfter idén. Även kroppsterapeuterna en kampanj om det.
Tanken att människor ska investera i sin hälsa är god men att det ska göras i form av ett avdrag utestänger de människor som inte har inkomst att dra av emot.
Alla borde kunna betala relativt lågt pris för att köpa tjänster som är bra för hälsan men gör man ett avdrag så kan bara de som har tillräckligt hög inkomst göra avdraget.
Jag tycker det är bättre att ha låga avgifter på tjänsteproduktion tex genom sänkt moms än skatteavdrag. Med lägre kostnad för tjäner blir det billigare att konsumera tjänster istället för prylar. Vilket också är bra ur ett miljö och reursperspektiv.
Så gärna sänkt moms på massage men inte BOT-avdrag.

Regeringen efterfrågar inte hur det går för människor

De som blir utförsäkrade från sjukförsäkringen hänvisas till så kallad arbetslivsintroduktion, ALI. Detta har oroat och oroar många människor, inte minst eftersom man inte vet hur ens ekonomiska framtida situation kommer att se ut.

Att ekonomisk och socialtrygghet är hälsofrämjande är välkänt inom folkhälsoforskningen. Oro för ekonomi kan försvåra rehabilitering eller deltagande i studier.

För ungefär ett år sedan försökte jag kolla hur det blivit för dem som utförsäkratas och gått över till arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Dåvarande arbetsmarknadsministern sa att det var för tidigt att följa upp. Men fram till i april 2010 fanns det siffror som man kunde jämföra. Jag har låtit RUT(riksdagensutredningstjänst) följa upp hur det gått med det som Sven Otto Littorin sa i Ekot dec 2009 ” Majoriteten av de som nu lämnar sjukförsäkringen och går över till den här introduktionen på Arbetsförmedlingen. De kommer faktiskt att få lite mer i plånboken än man hade när man var sjukskriven”…

I mitten av april 2010 redovisade Försäkringskassan beräkningar som visade den förändring i ersättning som individerna fick när de övergick från sjukförsäkringen till arbetslivsintroduktionen. Vid övergången från sjukförsäkringen till aktivitetsstöd hade 39 procent av de berörda fått höjd ersättning, 45 procent hade fått sänkt ersättning och 16 procent hade fått en förändring på mindre än 100 kr per månad. Men efter det förs ingen statistik för regeringen har inte efterfrågat det.

Jag har lämnat en interpellation till nya arbetsmarknadsministern Hillevi Engström. Den kommer att debatteras i riksdagen fredag 21 januari. Läs interpellationen här.

Även Ekot rapporterar idag om att regeringen inte efterfrågar siffror.

De som fattat beslutet borde också kolla hur det blir för människor. Blev det så som regeringen hade tänkt sig och som Sven-Otto Littorin uttalande? Hur ser människors vardag ut?
Även om inte socialförsäkringsministern efterfrågat det så borde åtminstone folkhälsoministern vara intresserad eftersom riksdagen har beslutat om folkhälsopolitisk mål och ett av målområdena är just ekonomisk och socialtrygghet.

Jag ställer nu två frågor till regeringen som jag vill ha svar på
1. Avser ministern vidta åtgärder för att statistik ska föras kontinuerligt om ersättningsnivåer för de som går emellan försäkringarna samt antal sjukskriva och 0-klassade?
2. Vilka initiativ kommer arbetsmarknadsministern ta för att säkerställa att majoriteten av dem som lämnar sjukförsäkringen och går över till Arbetslivsintroduktion ska få en högre ersättning än tidigare, i enlighet vad ansvarig minister uttalat i samband med att reformen infördes?

Att inte vara frisk nog att kunna jobba och därtill få en stor press på ekonomi är det att bryta utanförskapet som regeringen säger sig vilja göra.

Oavsett om personer får ersättning eller ej kan Arbetsförmedlingen enligt gällande regler inte föra statistik över hur många som efter arbetslivsintroduktion återgår till sjukdom. Hos Försäkringskassan registreras inte några specifika uppgifter om antalet personer som gått arbetslivsintroduktion och visat sig vara för sjuka för att arbeta och samtidigt passerat gränsen för överhoppningsbar tid eller sedan tidigare är 0-klassade.

De som är 0-klassade, d.v.s. saknar SGI vid sjukdom är en särskilt utsatt grupp. De riskerar ekonomiska bekymmer för sig själva och eventuell familj. Det finns också en risk att möjligheten till rehabilitering inte blir lika tillgodosedd som hos andra grupper. Detta eftersom försäkringskassan kan sägas sakna incitament och eftersom personerna ofta saknar arbetsgivare.

Jag anser att det är mycket angeläget att statistik förs, dels om hur många som efter arbetslivsintroduktion åter blir sjukskrivna, dels hur många som av olika skäl är 0-klassade samt hur ser de ekonomiska villkoren ser ut för dem som vandrar mellan försäkringarna.

Kunskap om rökningens konsekvenser brister

Undersökningen ”Tonåringar om tobak” som genomförts bland 13-, 15- och 17-åringar på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut visar luckor.
"Få ungdomar har kunskap om hur starkt ett nikotinberoende är och hur många som dör av sin rökning".

FHI skriver vidare
"Undersökningen om tonåringar och tobak har genomförts vid fyra tillfällen; 1987, 1994, 2003 och senast 2009. Ända sedan den första undersökningen har nästan alla ungdomar kunskap om att en gravid kvinnas rökning kan vara skadlig för fostret. Det finns också god kunskap om att rökning innebär en större hälsorisk om man börjar röka i tidiga år.
Sedan den föregående undersökningen, 2003, vet nu också fler att huden påverkas av rökning. Både i 2003 och 2009 års undersökning finns en könsskillnad där flickor har större kunskap än pojkar om rökning och dess effekter."

Non smoking generation hade för några år sedan en kampanj - på temat vem vill se ut som en askkopp det var ett intressant grepp för att få ut kunskapen om rökningens konsekvenser.

Positivt är att andelen unga rökare fortsätter att minska totalt sett, men smolk är att minskningen går långsammare än förut. Det finns också en tendens
till att den dagliga rökningen ökar bland de 17-åriga pojkarna.
Frågan är om det finns en attityd förändring - eftersom som färre av rökarna nu uppger att de vill sluta jämfört med 2003.
FHI skriver " Och andelen dagligrökare som tror att de fortfarande kommer att vara rökare om två år är avsevärt större: 67 procent år 2009 mot 34 procent år 2003. Färre av rökarna vill sluta röka och färre än tidigare har faktiskt försökt sluta.
Läs hela rapporten här

Vill inte kungen ha rökfria miljöer?

Förra mandatperioden blev jag inbjuden till slottet på middag. Döm om min förvåning när det bjöds på rökverk till kaffet. Personal gick runt med en bricka med både cigarrer och cigaretter som erbjöds gästerna. Och det var tilllåtet att röka i salongen mitt bland alla gäster. Nu hände samma sak igen.
Förra gången skrev jag till hovet och påpekade att det är rökfritt på krogen och frågade om inte slottet borde göra detsamma. Svaret blev att det var en privat bjudning och då gäller inte den lagen. Javisst, men kungen kan ju välja att följa med i tiden eller att hålla kvar vid mossiga traditioner

Idag skriver jag om händelsen på slottet i expressen. Läs hela artikeln här

Visst denna bjudning händer bara vart 4 år. Men det är en signal från kungahuset - vill man inte att det ska erbjudas rökfria miljöer?
Det är helt ok om gäster vill röka men de gäster som inte vill ska de behöva gå hem för att slippa röken?

Att bjuda på rökverk ligger inte i tiden med kungens valspråk "För Sverige i tiden". Att inte kunna erbjuda gästerna rökfrimiljö är gammalmodigt och allt annat än i tiden.

Åtgärder för att utjämna skillnader i hälsa

Idag har jag lämnat in en fråga till Folkhälsominister Göran Hägglund. Ja det är han som har det övergripande ansvaret numera bland alla andra frågor i hans uppdrag. Maria Larsson har visserligen kvar några delar men men.

Vad bidde det av regeringens ambitioner att jobba med folkhälsofrågor?

FN:s Världshälsoorganisation WHO presenterade hösten 2008 en rapport om hälsans bestämningsfaktorer, den s.k. Marmotkommissionen. I maj 2009 antog WHO en resolution om åtgärder för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa utifrån Marmotkommissionens förslag.

I mars 2010 fick regeringen en rapport av Folkhälsoinstitutet men vad har hänt sedan dess?

Jag frågar därför
Vilka åtgärder har ministern vidtagit med anledning av Folkhälsoinstitutets förslag och WHO:s rekommendationer?

Här kan du läsa hela frågan

Svar till Anders W om språkrör

Kul att du Anders Wallner bloggar om språkrörskandidaterna och intressant att läsa analysen.

Då jag misslycktas x flera att lägga in en kommentar i din blogg lägger jag det nu här på min egen sida istället i väntan på att det går att få in på din sida (fel på e-post fältet).

Ja det stämmer citatet "”människan är en aktiv och skapande varelse som vill och kan ta ansvar” är ut partiprogrammet det finns med både i gamla och i det nu gällande (se rubriken Grön ideologi – ett krav på handling).

Det synsättet är också den ideologiska utgångspunkten i grön folkhälsopolitik som jag ser det.

Att jag lyfter utveckling av kopplingen mellan miljö och hälsa ska inte ses som det enda vi behöver utveckla utan en prioritering för att mer lyfta fram de sociala frågorna och behovet av att synliggöra att vår politik utformas så att vi når det hållbara samhället både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Boken ”Är det så farligt” av Johanna Nylander har jag bara skumläst men tycker hon missar modern folkhälsovetenskap som ser till befolkningshälsa och vad som påverkar den i samhället. Istället lyfter hon fram pekpinnepolitik och människors enskilda levnadsvanor som inte politiken ska lägga sig i som hon tycker, men hon har ingen koppling till den forskning som faktiskt finns att det mer handlar mer om levnadsvillkor än om levandsvanor. Tyvärr inriktar regeringen nu, med KD som ansvariga ministrar, mycket av folkhälsopolitiken på levnadsvanor och livsstil vilket jag kan förstå att liberala debattörer sätter sig emot. Boken är dessutom finansierad av en aktör som har stor eget ekonomiskt intresse, jag vill minnas att det var en producent inom tobaksindustrin men kommer inte ihåg exakt.

Den gamla devisen vi använder inom miljöområdet kan jag se passa även för grönt folkhälsoarbete.
”Det som är bra för miljön ska vara billigt, det som är skadligt dyrt och det som är farligt ska förbjudas”.

Grön folkhälsopolitik handlar om hur man utformar samhället. Byggs det en säker cykelbana mellan det nya bostadsområdet och skolan så är det många föräldrar som låter sina barn cykla till skolan istället för att skjutsa dem med bil. Vilket är bra både för miljön och hälsan.

Idén om skatt på feta som är aktuell just nu från ett centerpartistiskt kommunalråd är hel fel. Och det från ett parti som kallar sig liberalt.
Nej det är bättre att ge incitament för mer fysisk aktivitet, bra boende och att trivas med livet. I bostadsområden men bättre levnadsvillkor är andelen personer med ohälsosamma levnadsvanor lägre än i mer utsatta områden.

Det finns många politikområden som är intressanta att utveckla men jag valde i min artikel att lyfta kopplingen och sambanden mellan miljö och hälsa. Vilka områden som miljöpartiet ska ha rådslag om är för tidigt att sätta ned foten om - det behövs en bred debatt först och jag deltar gärna i den.

Läs gärna mer om folkhälsa på min blogg här

Länk till min artikel på Newsmill.