Äntligen - vård till alla efter behov

Idag har utredningen "Vård efter behov och på lika villkor - en mänsklig rättighet" presenterats

Gömda och papperslösa ska få samma sjukvård som andra som bor i Sverige.
EKOT rapporterar om det här

Utredningen konstaterar att Sverige ligger i botten ligan när det gäller rätten till vård. Nu gäller det att se till att regeringen lägger fram lagförslag.

Denna fråga har diskuterats länge därför är det på tiden att utredningen nu äntligen kommit fram med förslag så att Sverige kan leva upp till mänskliga rättigheter.

MP har länge drivit på för allas rätt till vård
och jag har bla motionerat om det i riksdagenoch skrivit om det här

Folks hälsa eller Folkhälsa

Med mitt inlägg om att ”mängdrabatt inte behövs på vin” fick jag igång Mattias Svensson på NEO som skrev en krönika full av rallarsvingar mot kunskap inom folkhälsoområdet.

Han tar till ordet moralist och påstår att jag alltid har fel i sak utan att belägga det. Att det fortfarande väcker så mycket känslor att tycka att det är bra med alkoholskatt som ger lika pris oavsett mängd visar att normen kring alkoholkulturen är stark. Men det är märkligt att få epitetet moralist bara för att jag påpekar riskbruk och ifrågasätter värdet av mängdrabatt. Alkohol är inte vilken vara som helst och det finns mycket forskning om Folkhälsa även om Mattias Svensson helst vill raljera över det och särskilt den expertmyndighet som har statens ansvar att sprida kunskap om folkhälsa.

Eller som Vidar Aronsson skrev som svar i en facebook konversation som uppstod
”Riskbruk är ett sett att markera den konsumtionen som mer direkt har samband med sjukdomar och andra skadeverkningar. Att säga att riskbruket är ett samhällsproblem är lika lite moralistiskt som att säga att andelen unga som inte går ut med slutbetyg är ett samhällsproblem. Det är inte moraliserande att göra strukturanalyser & -åtgärder. ”

Visst kan människor tycka att folks hälsa är deras eget problem och inga andra ska bry sig. Så krasst – sköt dig själv och skit i andra mentalitet. Men i ett samhälle där samhälleliga strukturer skapas för en god hälsa på lika villkor har människor bättre möjligheter att få utvecklas. Något som både individen och samhället ”tjänar” på. Det har både Hans Rosling och Michael Marmot visat i folkhälsoforskning.

Tyvärr handlar folkhälsodebatten allt för mycket om levnadsvanor istället för livsvillkor.
Om man fokuserar på livsvillkor blir det mer synligt att det handlar om politiskt åtgärdbara strukturer. Dagens folkhälsodebatt gömmer sig ofta bakom livsstil för då är det ju individens eget problem och politiken slipper ta ansvar för strukturer. Det tycker jag är fegt.

Mängdrabatt på vin behövs inte

Systembolaget vill se över möjligheten att justera alkoholskatten så att mängdrabatten på boxvin minskar, säger Systembolagets presschef Lennart Agén till TT. - Bra för skatter är styrmedel. Jag håller med dem - det borde inte vara billigare bara för att man köper mer. Vin är inte en vara som staten borde uppmanan till att köpa större förpackningar av. Men det är just vad nuvarande politik ger.

Tyvärr är alkoholproblemen fortfarande vanliga i vårt samhälle. I Sverige finns ca 400 000 barn som har en förälder med riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika (FHI, 2008). Det innebär att det uppskattningsvis finns 4-5 elever i varje klass som oroar sig över att deras föräldrar dricker för mycket alkohol eller missbrukar narkotika. Det är alltså mycket vanligare än man ofta kan föreställa sig

En låda vin är 15-30 procent billigare än motsvarande mängd på flaska.
Rabatten uppmanar till köp av större volymer men alkohol är ingen vara som ska säljas med mängdrabatt med tanke på dess fokhälsokonsekvenser. Och då inte bara riskbruk och kopplingen till våld utan också det som få talar om att alkohol har högt kaloriinnehåll.

Vin är dessutom godast om det inte stått länge i öppnad förpackning.
En box borde kosta lika mycket som fyra flaskor vin.

Försäljningen av lådvin har ökat för varje år och svarar nu för 60 procent av allt vin som säljs på Systembolaget

DN skriver om förslaget här

Hur påverkar skatter jämställdheten?

Läser om att Riksbankens jubileumsfond delat ut medel till ett tvärvetenskapligt projekt ( Feminist Studies on Taxation and budgeting (FemTax).
) som ska undersöka hur skatter påverkar jämställdhet.
Arbetet leds av Åsa Gunnarsson, professor i rättsvetenskap,


1971 års skattereform var en stor jämställdhets reform - att varje individ beskattas för sig istället för sambeskattning inom familjen.

Ska bli intressant att att del av forskningen. Redan idag vet vi att det är fler kvinnor som tar del av transfereringssystemen och att män äger mer kapital. Men hur socialt hållbart är det i längden?

Siffror är människor

Visst är det bra att fd långtidssjukskrivna kan komma i jobb men det är inte lätt och allt för många "offras" på vägen.

Andelen personer som är i arbete bland dem som har lämnat sjukförsäkringen och som skrev in sig hos Arbetsförmedlingen ökar successivt med tiden. Dock ökar inte antalet personer i arbete i absoluta tal. Det visar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans gemensamma rapport.

Av dem som skrev in sig hos Arbetsförmedlingen vid årsskiftet 2009/2010 var 29 % i arbete den sista februari 2011. För dem som skrev in sig hos Arbetsförmedlingen första, andra respektive tredje kvartalet 2010 är motsvarande siffror 24, 19 och 15 %. Vidare visar rapporten att män och kvinnor har gått till arbete i samma utsträckning. Män har dock i större utsträckning än kvinnor gått till arbete med stöd.
Varför är det så att män får del av jobb med stöd i högre grad än kvinnor trots att det är fler kvinnor som är långtidssjukskrivna?

Men bakom alla dessa siffror är det faktiskt människor.

läs hela rapporten här

Kvinnliga chefer är bättre på att hitta duktiga kvinnor

Nu visar Lena Hensvik i sin doktorsavhandling det som många av oss hade på känn.

I en uppsats undersöker hon nämligen om lönegapet mellan kvinnor och män är mindre i företag som leds av kvinnor. Det visar sig att så är fallet; medans kvinnliga chefer ger kvinnor 1,4 procent högre lön så ger de män 3,6 procent lägre lön, vilket innebär ett minskat lönegap på 5 procent.

Eva Mörk skriver om det här

Ser fram emot kongress i Karlstad

Nu har vi voterat klart i riksdagen för idag och snart bär det av till Karlstad och kongress.
Det känns lika kul idag som första gången jag var med (Hudiksvall 1993).
Att få möta alla människor som brinner för att utveckla grön politik ger energi.
Men idag är det ett mera moget parti som växt till sig från tonårens tid.
Nu är vi med och styr i 97 kommuner och i alla landsting utan 4.
I de sistnämnda ofta med ansvar för miljö och folkhälsofrågor. Något som gläder mig då jag tycker MP har en mycket viktig roll att spela för att väva ihop miljö och folkhälsoarbetet.

Runt om i världen växer den gröna rörelsen allt starkare och det har vi potential att göra i Sverige också.

Jag har fått frågor ( främst från människor utanför partiet) om min kandidatur till språkrör kvarstår. Och svar ja.

Inte för att jag tycker valberedningen har gjort ett dåligt jobb utan för att jag tycker det är viktigt att det är ombuden som väljer.

Gröna största parti i Brighton and Hove och två starka tjejer

Nyligen valdes den första Kanadensiska gröna parlamentarikern in. Elizabeth May lyckades få 47 procent i sin valkrets. Och för ungefär ett år sedan fick de gröna i England och Wales sin första parlamentariker någonsin, Caroline Lucas, i valkretsen Brighton Pavilion.

Två kvinnor har nu lyckats bryta vallen i dessa länder med enmansvalkretsar. Äntligen och att det är just två tjejer som bryter igenom är extra kul och en bild av de gröna partierna. Feminism har länge genomsyrat den gröna rörelsen.

Det är inte bara i Tyskland som vi gröna växer.
Vid kommunalvalen häromveckan lyckades de gröna i Brighton and Hove öka till 23 platser i fullmäktige (av totalt 54, +10 platser) och därmed bli största fullmäktigegrupp. För första gången någonsin blir det alltså grönt styre i en stad i Storbritannien.

Tvärnit om servicekontoren

Regeringen gör nu en tvärnit om servicekontoren. Först när effekten av regeringens beslut märks slås bromsen till.

Idag har regeringen på sitt möte tagit ett beslut - så att de kan lämna svar på min interpellation (IP). Den ska besvaras på tisdag 17 maj. Intressant att notera är att de begärde förlängd svars tid för IP:n.

Nu återstår att se om det är en tummetott eller ett seriöst förslag.

Läs hela interpellationen här

En majoritet vill ha gemensam försäkring för arbetslösa och sjuka

Miljöpartiet vill genomföra en genomgripande reform av hela ersättningssystemet. På samma sätt som sjukförsäkringen gjordes allmän 1955 vill vi nu göra a-kassan allmän. Bedömningsgrunderna ska vara desamma oavsett om inkomstbortfallet beror på arbetslöshet eller sjukdom. Vi vill se dessa system i en gemensam myndighet, med ”en dörr in” och många dörrar ut, så att människor inte behöver bollas mellan systemen och känna sig som ”Svarte Petter”. A-kassan ska finansieras via skatten, därmed kommer den att kosta den lika mycket för alla.

Synovate har på uppdrag av Miljöpartiet tillfrågat 1000 personer och det visar sig att våra idéer har ett starkt stöd i samhället. 50 procent av svenska folket vill införa en allmän statlig a-kassa som omfattar alla. Bara 28 procent vill behålla det nuvarande systemet. Stödet för vårt system är starkast bland LO-anslutna med 57
procent, men även hos TCO-medlemmar, SACO-medlemmar och icke fackanslutna vill fler ha vårt system än det nuvarande. Ser man till partisympatier är stödet starkast hos de som röstat på vänsterpartiet (56%) och moderaterna (53%) men även bland socialdemokrater finns en majoritet för (51%).

57 procent anser att man ska få samma ersättning vid sjukdom som vid arbetslöshet. Här skiljer sig svaren åt mellan kvinnor och män. 62 procent av kvinnorna mot 52 procent bland männen anser att det ska vara samma ersättning. Även här finns ett starkt stöd för vårt förslag om samma ersättning vid både sjukdom och arbetslöshet bland fackliga medlemmar där SACO ligger högst med 68 procent och LO och TCO strax där under.

I SVT rapporterades om undersökningen igår.
Här kan du se inslag i SVT Rapport

De svenska trygghetssystemen byggdes upp i ett annat Sverige än det vi lever i idag. De fackliga a-kassorna skapades parallellt med industrisamhällets framväxt. Systemet bygger på att alla människor tidigt i livet får ett fast heltidsjobb som a-kassan sedan kan baseras på. I industrisamhället fanns ingångsjobb som kvalificerade till rättigheter i trygghetssystemen, nu finns inte längre sådana jobb.


Första frågan i synovate undersökningen löd:

"Anser du att dagens system med fackliga a-kassor och
arbetslöshetsförsäkringar bör ersättas av en allmän
statlig försäkring som omfattar alla på samma sätt
som sjukförsäkringen?

Andra frågan löd:
Vilken av följande principer anser du bör gälla för
ersättning vid arbetslöshet och sjukdom?
Man bör få högre ersättning vid arbetslöshet än vid sjukdom
Samma ersättning bör utgå vid sjukdom som vid arbetslöshet
Man bör få högre ersättning vid sjukdom än vid arbetslöshet

En gemensam försäkring föreslår nu även Almega

Intressant att även Almega nu förespråkar en gemensam försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet (DN). Det är ganska likt det förslag som MP kallar arbetslivstrygghet men inte helt. Vi i MP tog fram vårt förslag om arbetslivstrygghet 2007. Nu hörs allt fler röster som tycker att det är en bra ide att slå ihop försäkringarna så att det blir lika bedömningsgrunder och samma ersättningsnivå. SKL Sveriges kommuner och landsting har också ett liknande förslag. Läs som det här

TCO skriver på Newsmill om sina tankar om försäkringen och även de inser vikten av samsyn och gemensam beredning av ärenden när de skriver:
” För att helt undvika att personer faller mellan stolarna har TCO föreslagit att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom samsyn och gemensam beredning i individuella ärenden ska fatta samstämmiga myndighetsbeslut. För att helt undvika att människor tvingas lämna sjukförsäkringen i onödan, vilket också kan föra med sig minskad eller till och med förlorad ersättning från kollektivavtalat skydd – har TCO föreslagit att sjukpenning med arbetslivsintroduktion” ska utgå i stället för aktivitetsstöd under de tre månaderna med arbetslivsintroduktion, varefter samstämmiga beslut kan fattas. TCO har också föreslagit att en ny instans för omprövning ska inrättas för enklare, snabbare och mindre kostsam process för de sjukskrivna att få sitt ärende prövat. En ”rehabiliteringsombudsman” bör också kunna inrättas för att ge sjukskrivna röd och stöd i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor.”

Jag tycker det är bra att TCO också efterfrågar en bred uppgörelse över blockgränsen. De har flera förslag i sin rapport ”Bra välfärd för en bra livsvälfärd”. De skriver ”Förslaget från TCOs styrelse är att tidsgränserna i sjukförsäkringen måste göras om. Ingen ska kunna utförsäkras utan att alla vägar tillbaka till arbetslivet prövas”. Det håller jag verkligen med om och då behövs gemensamma bedömningsgrunder och en gemensam försäkring.

Ulf Kristersson vill inte svara än

Nu har jag fått besked om att den interpellation jag lämnat in om försäkringskassans lokala närvaro har fått beviljat fördröjd svarstid.
Expeditionschefen på socialdepartementet skriver: "Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 17 maj. Skälet till dröjsmålet är att frågan kräver ytterligare utredning."

Intressant!
Är regeringen inte överens om hur de ska hantera frågan? Eller vill de bara låta tiden gå så att inga nya direktiv kan ges till FK så att nedläggningen av servicekontoren kan fortsätta som planerat?

De frågor jag ställer är
1. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att regeringen skyndsamt återkommer med förslag till riksdagen som tillgodoser medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt, personliga möten och som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter?

2. Vilken tidsplan kommer statsrådet att verka för att regeringen sätter upp för att återkomma till riksdagen?

3. Med anledning av det anförda, drar statsrådet fortfarande slutsatsen att det går att vänta på Statskontorets rapport som kommer 2012 innan nya direktiv ges till Försäkringskassan med anledning av riksdagens beslut om tillgänglighet lokalt?

Läs hela interpellationen här