En socialförsäkring som ser till individen

Vi har fortfarande långt kvar tills människor kan behandlas som de individer de är utan att först ses utifrån sitt sociala kön. Gamla strukturer styr socialförsäkringen.

Vi i Miljöpartiet ska använda den kunskap som finns om genusaspekter och könsstrukturer. En könssegregerad arbetsmarknad med stora löneskillnader kan inte korrigeras med hjälp av socialförsäkringen men en bra socialförsäkring kan bidra till att minska skillnader i ohälsa. Genom att bidra till ekonomisk och social trygghet, som vi genom folkhälsoforskning vet är hälsofrämjande, skapas samhälleliga förutsättningar för bättre och mer jämlik hälsa. Miljöpartiet driver på för ett helt nytt socialförsäkringssystem – en arbetslivstrygghet som ger ersättning vid både sjukdom och arbetslöshet och som omfattar alla.

Idag skriver jag på Miljöpartiets partiprogramsblogg om en socialförsäkring som ser till individen.
Bloggen handlar om vilket samhälle vi vill ha 2025 och inläggen ska så småningom mynna ut i ett nytt partiprogram.

Läs hela inlägget här

Inför en lägsta ersättningsnivå även i sjukförsäkringen

För ingen ska behöva bli 0-klassad (hemskt ord) och stå helt utan ersättning om man blir sjuk innan man hunnit få en fast förankring på arbetsmarknaden behövs en garantinivå för både arbetslösa och sjuka.

Miljöpartiet föreslår därför att en lägsta ersättningsnivå införs i sjukförsäkringen på 229 kr per dag. Det finns redan i flera andra trygghetsystem, tex garrantipenison, föräldraförsäkringen och i a-kassan . Med en lägsta ersättning så kan människor lättare koncentrera sig och fokusera på sin rehabilitering istället för att oroa sig om de kan betala hyra nästa vecka.

I arbetslöshetsförsäkringen är lägsta ersättning på 320 kronor per dag (betalas ut 5 dagar per vecka). Likaså finns en lägsta ersättning för de som flyttats över från sjukförsäkringen till arbetslivsintroduktion (ALI) samt för ungdomar (aktivitetsersättning). I sjukförsäkringen finns inte längre en garantinivå därför blir de som inte har sjukpenninggrundande inkomst blir 0-klassade. En lägsta ersättningsnivå, finns bara om man får sjukersättning (så kallad förtidspension). Tidigare kunde människor som saknade SGI få tillfällig sjukersättning på garantinivå men det togs bort 1 juli 2008 av den borgliga regeringen.

Miljöparti förslaget, som vi har med i vårt budgetalternativ, berör ca 15 000 personer att jämföra med de ca 3000 som slipper bli 0-klassade som riksdagen beslutat ska få ersättning i nivå med det de hade tidigare.

Vårt förslag innebär att människor inte ska behöva stå helt utan ersättning bara för att de hade otur att bli sjuka efter 2008.
De får nu rätt till sjukpenning på 229 kr per dag från den tid när försäkringskassan träder in i ett sjukfall. Därmed ska ingen behöva bli 0-klassad.
Det motsvarar samma lägstanivå som finns i a-kassan.

Med en lägsta ersättning så kan människor lättare koncentrera sig och fokusera på sin rehabilitering istället för att oroa sig om de kan betala hyra nästa vecka.

Ersättningen blir på samma nivå som i arbetslöshetsförsäkringen vilket motsvarar 80% av en månadslön på 8500kr.

Det är ett steg på vägen till den modell som MP vill se med ett modernt trygghetsystem som har en dörr in och många vägar ut. Vi vill ha en gemensam försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet så att människor ska slippa bollas runt.
läs mer om det här

Med trygghet föds kreativitet

Både SvD och Ekot skriver om vårt förslag idag.

Ministern nonchalant mot de sjuka

Idag var socialförsäkringsminister Ulf Kristersson på utskottet och förklarade regeringens förslag i budget på sjukförsäkringsområdet.

Jo det var faktiskt så att han blev kallad till utskottet så som jag krävde när företrädare för partierna i regeringen i förra veckan skrev på DN debatt.

Förslaget för de 0-klassade som förut har haft sjukersättning innebär att de får en ny ersättning som ligger i nivå med vad de hade innan de blev utförsäkrade. Det är ok.
MEN att ändra arbetsförmågebedömningen till att bli bedömd mot ” den normala arbetsmarknaden” istället för hela den reguljära arbetsmarknaden – det nonchalerar regeringen.

Vårt syfte med att lägga det förslaget är att i väntan på en seriös utredning i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen använda det begrepp som fanns tidigare ”normalt förekommande arbete” i stället för att bli bedömd mot hela arbetsmarknaden oavsett om jobbet finns där eller ej.

Nu ger ministern i stället ÄNNU ETT UPPDRAG till försäkringskassan att utreda om det ska vara ngt av dessa två begreppen eller en tredje väg. MEN då vet vi ju ändå inte om det blir någon ändring för de människor som nu drabbas – HUR LÄNGE ska de behöva vänta!!!

Det är en bedrövlig nonchalans mot de sjuka. Nu får vi överväga om vi ska lägga lagförslag för att kunna få till en ändring från årsskiftet.

Hög tid för ministern söka breda lösningar i sjukförsäkringen

Det är positivt att alliansföreträdarna i socialförsäkringsutskottet och scocialförsäkringsminister Ulf Kristersson nu väljer att ta till sig en del av de förslag som Miljöpartiet tillsammans med S och V framförde i våras. I dagens DN presenteras ett förslag som är en liten bit på vägen men inte i närheten av den helhetslösning som behövs för att sjuka och arbetslösa i Sverige ska få en trygg ekonomisk tillvaro och en möjlighet till jobb.

Visst är det bra att socialförsäkringsministern nu gör det som riksdagen beslutade i somras och inför en högre ersättning för de så kallade nollklassade som återvänder till sjukförsäkringen, men alla de som ännu inte kommit in i sjukförsäkringen dvs hunnit få ett jobb och därmed inkomst. De är fortfarande 0-klassade.

Likaså kvarstår problemen med bedömning av arbetsförmåga vid 180 dagars gränsen. De skriver "gör nu en något vidare bedömning än förslagen i våras av i vilka situationer det kan bli aktuellt att tillämpa oskälighetskriteriet". Men vad det betyder i praktiken det vet vi ej - någon ny lagregel? Eller bara tolkning ?

Dagens socialförsäkring är nära kopplad till industrisamhällets utveckling. Innan dess på bondesamhällets tid så fanns en skyldighet för storfamiljen att ta hand om sina gamla och sjuka. Skråväsendet och fackföreningarna startade sjukkassor för sina medlemmar och även arbetslöshetskassor. Men dagens samhälle är inte längre industrisamhället. I ett kunskapssamhälle krävs nya lösningar.

Ekonomisk och socialtrygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Med trivsel ökar kreativitet och människor vågar mer. Det krävs trygga system för att människor ska våga satsa, starta företag, byta jobb et c.

Istället för att föra politik via DN debatt så borde socialförsäkringsutskottet bjuda in ministern till konstruktiva samtal för att få stopp på utförsäkringspolitiken Jag tycker både minister Ulf Kristersson och nya GD Dan Eliasson borde bjudas in.

Vem som helst av oss kan bli sjuk eller drabbas av arbetslöshet. Ibland inträffar båda samtidigt Det är hög tid att vi inför ett modernt system som tar verklig hänsyn till människors situation och behov. Vi i Miljöpartiet delar gärna med oss av förslag för en allmän arbetslivstrygghet med en dörr in och en enda myndighet som ser till den enskilda människans behov av ekonomisk trygghet - oavsett om det är sjukdom eller arbetslöshet man drabbas av. Läs mer om vårt förslag till arbetslivstrygghet här

Den orättvisa sjukförsäkringen

Idag presenterar IFAU (institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) en intressant rapport som visar på oacceptabla skillnader i hälsa och ekonomi och som SVT nyheter nämnde i morse.

Lågutbildade förlorar mer om de blir sjuka än högutbildade. Socioekonomisk status spelar roll.

Att det är så stora skillnader är något vi politiker måste ta till oss och göra något åt i den pågående utredningen om en ny sjukförsäkring tycker jag.

Studier avseende dödlighet och livslängd mellan utbildningsgrupperna i Sverige visar entydigt att det sker en långsiktig ökning av ojämlikheten i hälsa. Ökningen kan beläggas ända tillbaka till 1970-talets början. Det handlar inte främst om att vissa grupper släpar efter eller blir färre i antal. Det vi ser är ett gradvist ökat gap mellan utbildningsgrupperna över hela perioden efter 1970. Det framgår av flera artiklar i socialmedicinsk tidskriftnr 4 i år.

I åldern 30–39 har till exempel de med lägre utbildning 40 procent större sannolikhet att drabbas jämfört med individer med en högskoleutbildning. IFAU:s rapport visar att försämringen av hälsan också ger en sämre arbetsinkomst i flera år.
För dem som hade högskoleutbildning föll arbetsinkomsten med 5–6 procent det första året medan inkomstförlusten för dem som saknade högskoleutbildning var nästan dubbelt så stor, 9–12 procent. På längre sikt varierar effekterna beroende på ålder. Bland 30–39-åringarna fanns inga skillnader kvar efter fem år. Däremot fortsatte inkomstskillnaderna att öka för 50–59-åringarna. Efter fem år hade de högskoleutbildade 2 procent lägre inkomst jämfört med vad de annars skulle ha haft, medan de utan högskoleutbildning hade hela 12 procent lägre inkomst.
Läs mer IFAU hemsida

Att socioekonomiska faktorer påverkar hälsan det vet vi. Men det behöver få ett tydligare genomslag i praktisk politik.

Vi måste våga tänka nytt. Ta fram ett modernt trygghetssystem som människor kan lita på att det finns när man behöver det och som behandlar människor lika. Miljöpartiet vill införa ett system där arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och försörjningsstöd slås ihop,som jag så många gånger tidigare har skrivit om. Arbete ska löna sig, men den som inte har möjlighet eller förmåga att arbeta ska aldrig någonsin få degraderas till en andra klassens medborgare.

ät SMART ska inte stoppas av regeringen

Vaknade till Ekot som rapporterar att regeringen har stoppat livsmedelsverkets förslag till miljösmart mat. Men varför backa så som Eskil Erlandsson gör?
Är det inte SMARTARE att se till att både miljö och hälsa vägs in i de kostråd som ges av livsmedelsverket än att värna kortsiktiga frihandels intressen.

Frihandel är bra - men då måste också miljöaspekter få vara ett av konkurrensmedlen. Hur en vara producerats har betydelse likaså hur långt den färdats. Mat som är färsk har en annan kvalité än det som åkt långt. Att det ska vara så svårt att få in i regelverket.

Men varför regeringen inte står upp för god matkvalité som också innebär miljökriterier blir för mig en gåta. Eskil Erlandsson som å ena sidan vill subventionera svenska bönder och öka den inhemska produktionen borde väl stå upp för att ha kostråd som tar hänsyn både till människa och miljö. Och var är folkhälsominister Hägglund - sunda varor och produkter är ett av målområdena i folkhälsopolitiken.

Folkhälsoinstitutet har för flera år sedan tagit över konceptet SMART som togs fram av folkhälsocentrum i Stockholmslänslandsting (numera nedlagt)

I boken SMART mat ges tips om hur du kan äta SMART bättre hälsa, bättre miljö och få pengar över. Läs här

Det borde spridas istället för att motverka som regeringen tycks göra. Skärpning folkhälsominister Hägglund att du inte fått med dig Eskil Erlandsson ansvarig för livsmedel.

Delat gruppledarskap en ny uppgift

Tack MP riksdagsgrupp för förtroendet att i rollen som gruppledare tillsammans med Mehmet Kaplan få fortsätta utveckla MP. Jag ser med glädje och stor ödmjukhet fram emot uppdraget som jag fått.

MP har blivit tredje största parti genom tidigare konsekvent arbete. Nu gäller det för oss att fortsätta arbeta för att bli en ännu starkare kraft som kan få genomslag för grön politik.
För det är ju det som är målet - att se de saker vi vill genomföra bli verklighet.

Vi är 25 riksdagsledamöter med olika kunskap och erfarenheter som utgör vårt lag. Och som många av er som känner mig vet gillar jag lagspel och fotboll. Ser verkligen fram emot att i det delade ledarskapet få vara med och utveckla politiken och se till att alla ledamöter bidrar till det.

Ledarskap är inte en helt ny uppgift för mig även om jag är ny i denna rollen. Jag har tidigare haft ordförande/sammankallande uppdrag både i partiet och andra organisationer.

Miljöpartiet har ett delat ledarskap med en kvinna och en man både när det gäller språkrör och gruppledare. För mig som feminist är det viktigt att ha ett jämställt ledarskap där man delar på uppgifterna. Även om riksdagen lever kvar i att det ska vara en ordinarie och en ersättare så försöker vi bryta de strukturerna.

När man delar ledarskapet har man alltid någon att bolla med och man kan turas om att gå på möten och det finns en naturlig backup som gör att vi som organisation inte blir så sårbara. Eller på fotbollsspråk kan det liknas det vi kallar understöd då man hjälper varandra när bollhållaren sätts under press.

Delat ledarskap kan visst innebära svårigheter det förstår jag men med en bra kommunikation så överväger helt klart fördelarna. Jag är glad att MP vågat stå upp för delat jämställt ledarskap.

MP behöver fortsätta att utvecklas och bli ännu starkare för att se till att ställa om samhället så att det blir långsiktigt hållbart både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
För det behövs politik som vågar investera i både människor och miljö.
Det vill jag bidra till.

Bekämningsmedel påverkar hjärnan

Åter igen ett starkt skäl till att välja ekologiskt.
SLU skriver "Bekämpningsmedel kan påverka hjärnans utveckling" och hänvisar till tre studier i USA.

Barn till kvinnor som exponerats för bekämpningsmedel med organiska fosforföreningar under graviditeten får lägre IQ och visade sämre kognitiva förmågor i förskoleåldern.

Studierna publicerades i Environmental Health Perspective den 21 maj i år.
Även om denna typ av bekämpningsmedel inte är godkända i svenskt jordbruk finns det skäl att vara orolig. läs mer här


I de flesta andra EU-länder används organofosfater inom jordbruket, dessutom används de i många utomeuropeiska länder. Därför exponeras vi även i Sverige av resthalter på importerade jordbruksprodukter. Men det finns också andra bekämpningsmedel i Sverige som visat misstänkta neurotoxiska effekter.

Vart tog den hälsofrämjande politiken vägen? Numera har vi ingen folkhälsominister utan det har blivit ett ansvar i Hägglunds portfölj som ska rymma både sjukvård och socialtjänst. Att vi har ett folkhälsopolitiskt målområde som handlar om sunda och säkra miljöer och produkter (omr 5). Det tycks vara bortglömt eller när hörde du honom prata om det?
FHI har kommit med en underlagsrapport till regeringen för att öka kunskapen om miljöfaktorer och dess betydelse för hälsa. Den tar bla upp farliga kemiska ämnen och kommer med förslag. Den raporten borde regeringen ta till sig. läs rapporten här

Eller se vetenskapens värld som skrivit om det tidigare.