MP historia

I helgen har Miljöpartiet firat 30 års jubileum i Västerås i samband med kommun och landstingsdagar.

Till listan av firade språkrör och partisekreterare vill jag här passa på och berätta om sammankallande i partistyrelsen.
Som bekant har vi inte partiordföranden utan vi har språkrör och i partistyrelsen är det sammankallanden som leder möten och fungerar som en ordförande. 1992 infördes partistyrelse då valdes sammankallande.
Genom åren har följande personer fått förtroendet som sammankallande (Sk):

1992-1993 Jan-Olof Dahlin och Monica Lindow
1993-ef valet 94 Gudrun Lindvall
1995-sept 97 Gunvor G Ericson
sept 1997- hösten 1999 Conny Wahlström
hösten 1999 - ef valet 2006 Ulf Holm vice sk 19 okt 2003 - 13 juni 2004
okt 2003-juni 2004 Anita Jonsson
2006 - kongressen 2011 Magnus Johansson vice Yvonne Ruwaida
2011 - fortf Helene Öberg, vice Yvonne Ruwaida

Sörmland har varit välrepresenterat både Monica, Magnus och jag bor i Sörmland (och Gudrun bor i länet idag).

Läs mer om vårt jubileum här

MP har visioner för framtiden

Tänk att det finns partier som varnar för visioner.
Hos oss i Mijöpartiet är det tvärt om - vi ser behov av att ha visioner för att samhället ska utvecklas.
Annars är det stor risk att det blir som för Alice i underlandet - det spelar ingen roll åt vilket håll du går om du inte vet vart du ska.

Vi i MP föreslår År 2025 ska vara en milstolpe på väg mot ett hållbart samhälle. Sverige globala klimatpåverkan genom konsumtion ska ha halverats jämfört med i dag. Alla saker barn kommer i kontakt med ska vara fria från giftiga kemikalier.

Alla skolor ska laga sin mat på plats, med hjälp av svenskt lantbruk. En större del av det svenska skogslandskapet ska bestå av träd i varierande ålder och ha en högre artrikedom än i dag. Det totala behovet av energi ska ha minskat med minst 20 procent jämfört med i dag.

Det är tydliga prioriteringar för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle både ekologiskt socialt och ekonomiskt.

Stärk svenska modellen genom en allmän sjuk och arbetslöshetsförsäkring

Ursula Berge skriver intressant på akademikerbloggen om svenska modellen
Men hon glömmer medvetet eller omedvetet i texten alla de som inte är med i a-kassan som även om man gör villkoren bättre ändå inte skulle gå med. Och alla de som nu inte omfattas av sjukförsäkring för att de hade oturen att bli sjuka innan de fått en fast förankring på arbetsmarknaden

Hon skriver:
” Omedelbart måste vissa regler göras om i a-kassan och taket höjas, i alla fall till nivån för sjukförsäkringens tak på 7,5 prisbasbelopp. Det måste bli lättare att gå med i a-kassan och avgifterna måste bli mer solidariska. Det går inte att ha avgifter som är fyra gånger högre för den som jobbar på restaurang i jämförelse med den som akademiker betalar. Svenska folket vill ha mer solidaritet i systemet än så. Vi vill att fler än de 70 procent som är med i a-kassorna kan gå med igen. (En andel som bara för sex år sedan var närmare 85 procent) och vi vill att fler än 1 av 25 ska få ut 80 procent av lönen.”

Jag håller med om att vissa regler måste ändras omedelbart både i sjukförsäkringen och a-kassan.

Ta bort differentierade avgifter, de slår bara mot dem som behöver försäkringen mest.
Ta bort 75 dagars regeln för deltidsarbetslösa. Så det möjligt att stämpla lika många dagar som heltidsarbetslösa. Nu tvingas de välja mellan att klara sig på deltidslön eller att säga upp sig.
Höj taket i a-kassan. MP vill ha samma nivå som i sjukförsäkringen dvs 7,5 prisbasbelopp

Ta bort stupstocken i sjukförsäkringen
Ändra 180 dagars regeln för prövning av arbetsförmåga till att prövas mot normalt förekommande arbete.
Inför en lägsta ersättning även i sjukförsäkringen så att ingen ska behöva bli 0-klassad. Det är bra att det nu införs en särskild ersättning för dem som tidigare haft sjukersättning men som blivit 0-klassade men alla nytillkomna borde också kunna få en lägsta ersättning för att kunna koncentrera sig på rehabilitering istället för att oroa sig för sin ekonomi.

Vi behöver en stark svenskmodell men då behövs också trygghetssystem värda namnet som människor kan lita på.

Färre än 40% av de arbetslösa har idag rätt till ersättning från a-kassan. Regeringen har letat efter en lösning med obligatorisk a-kassa. Men att tvinga människor att betala om de inte frivilligt går med i a-kassan leder inte till att fler får ersättning, om man inte samtidigt förbättrar villkoren.

Miljöpartiet vill se en allmän arbetslöshetsförsäkring. Den har en viktig skillnad gentemot en obligatorisk: Den ska omfatta fler människor, precis som en gång sjukförsäkringen gjordes allmän 1955.

Vi måste våga tänka nytt. Ta fram ett modernt trygghetssystem som människor kan lita på att det finns när man behöver det. Miljöpartiet vill införa ett system där arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och försörjningsstöd slås ihop. Arbete ska löna sig, men den som inte har möjlighet eller förmåga att arbeta ska aldrig någonsin få degraderas till en andra klassens medborgare.

Med en allmän försäkring är alla med och delar på risk och finansiering även de som inte tror sig kunna bli sjuka eller arbetslösa.

Läs hela Ursula Berges blogg inlägg här

Moderaten Finn Bengtsson som sitter i samma utskott som jag i riksdagen socialförsäkrings utskottet pläderar idag i SvD för att ”M bör gå i täten för ny sjukförsäkring” men det han egentligen tar upp är en privat sjukvårdsförsäkring som skulle kopplas till sjukförsäkring. Typiskt moderat förslag. Men knappast så nytt.

Främja hälsa eller skär i trygghetsystemen

Igår ställde jag en fråga till ansvarig minister Göran Hägglund som valt att vara hemma i Sverige istället för att delta i WHO (FNs världshälsoorganisation) möte som pågår i RIO.

Där samlas länder för att dela erfarenheter och diskutera strategier för folkhälsa. 103 stater är representerade och 60 ministrar deltar - men inte svenska ministern.

WHO har uppmanat världens länder att tillsätta folkhälsokommissioner för att minska hälsoklyftorna vilket
många länder har gjort det MEN inte Sverige.

Folkhälsa handlar om livskvalitet och livsvillkor inte bara levnadsvanor som regeringen tycks tro när de ständigt pratar om individens ansvar för sin hälsa.
Visst har vi alla ett ansvar MEN politiken har definitivt ansvar för hur man väljer att prioritera. Vi vet genom vetenskaplig forskning att stora ekonomiska och sociala klyftor är grogrund för ohälsa.

Nedskärningar i trygghetsystemen (a-kassa och sjukförsäkring) har definitivt inte verkat hälsofrämjande, tvärt om. Ökad oro för ekonomi leder inte till snabbare rehabilitering. Nej bra trygghetssystem som människor har förtroende för är däremot hälsofrämjande. Tygga människor är mer kreativa och vågar mer.

Hälsa uppmärksammas allt mer som ett medel för ekonomisk utveckling. En bättre folkhälsa kan öka samhällets produktivitet och minska kostnaderna för samhällets aktörer.

I Sv uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder per år.

Norge inför en ny lag från 1 jan 2012 som har som mål att bidra till samhällsutveckling som främjar folkhälsa och utjämnar sociala skillnader. Det gör att Norge ligger i framkant med det internationella arbetet inom området.
Något man inte kan säga om Sverige

MP har i vår budget föreslagit att Sverige ska tillsätta en folhälsokommission.

Länk till frågestunden i kammarenLänk budget motion
Länk MP Folkhälsomotion

Länk till Norska regeringen och deras nya lag

Logiskt att företroendet för sjukförsäkringen sjunker

Nu börjar det gå upp för de flesta att sjukförsäkringen inte fungerar och ger den trygghet som man kan förvänta i en välfärdsstat.

EKOT rapporterar idag att
"Svenskarnas förtroende för sjukförsäkringen sjunker dramatiskt under 2000-talet. Samtidigt ökar förtroendet för den service välfärden ger, såsom vård och barnomsorg"

Just därför behövs en helt ny försäkring som jag så många gånger förr bloggat om. En tryggförsäkring som föder kreativitet som gör att man kan koncetrera sig på rehabilitering eller jobbsökande istället för att bollas mellan arbetsförmedling och försäkringskassa.
Allt talar för den modell som MP vill se en allmän försäkring för både sjuka och arbetslösa

Läs motionen som vi lämnat till riksdagen.

läs mer här

Allmän försäkring vid sjukdom och arbetslöshet el bara obligatorisk a-kassa

Fler och fler börjar nu tala om socialförsäkringarna. Det är bra men det oroar mig att vissa tror att det går att backa bandet.

Igår deltog jag i ett LO seminarium om a-kassan men rubriken obligatorisk a-kassa en trygg lösning eller retorisk bluff.
Se här på webb

Ja men inte hjälper det om det blir lite billigare - kanske ngr väljer att gå med i a-kassan igen. 500 000 har lämnat, knappast troligt att alla de skulle gå med igen.
Många nya på arbetsmarknaden väljer också att stå utanför. De hoppar runt mellan olika jobb och skulle verkligen behöva en a-kassa, men de anser sig ändå inte ha råd eller tror att det inte gäller dem.

Utanförskapet minskar inte - skriver Dagens samhälle i en nyhetsartikel som tyvärr inte går att länka till nr 35 2011. (torsd 13 oktober)
De hänvisar till att allt färre är sjukskrivna men fler får a-kassa och ekonomiskt bistånd. Men då ska man komma ihåg säger jag, att knappt 40% får ersättning av a-kassan av de som är inskrivna på arbetsförmedlingen, det är oacceptabelt. Så problemet är mycket stort och många människor far illa genom att bollas mellan de olika systemen
SKL driver också förslag om " en dörr in"

Sakta börjar människor förstå att det är skillnad på den allmänna lösningen som MP förespråkar - En försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet och bara en obligatorisk a-kassa.
Med "en allmän" försäkring ramlar inte människor mellan stolarna, en allmän försäkring delar alla på risken och alla är med och solidariskt finansierar även de som inte tror sig kunna bli sjuka eller arbetslösa.

TCO verkar börja förstå att MP menar allvar när vi säger att det är skillnad på en allmänförsäkring med bra villkor än bara en obligatorisk a-kassa.
De har bloggat om vårt förslag här

Almega skriver "våga tänka nytt" och ger exempel på vad det kan innebära för människor
läs mer här

Socialförsäkring förändras men vilken väg

I helgen har jag träffat Miljöpartister i Gävle och samtalat om socialförsäkring i förändring. Det blir så tydligt när man går igenom vad som hänt sedan 2007 när borgliga regeringen drev igenom de första förändringarna i a-kassan sen 2008 följde sjukförsäkringen. Allt för att utanförskapet skulle minska och arbetslinjen skulle återupprättas om man får använda det moderata språkbruket.

Men utanförskapet har inte minskat, visserligen är det färre sjukskrivna, men även om fler har anställning idag så har inte sysselsättningen ökat. Befolkningen har ökat då kan M visa siffrorna på att fler är i jobb men som andel av befolkningen så är det inte fler.

Vi behöver verkligen se att socialförsäkringen är i förändring. Det går inte att backa bandet. Därför är det kul att vi är 8 olika skribenter som ger våra tankar i antologin
" Åtta visioner om trygghet"
Boken kan beställas här

Första avsnittet handlar om visioner i rättslig form
Intressanta tankar förs fram om vilka principer som ska vara bärande för de regelverk vi ska göra lag av.

Anses socialförsäkringens obigatorium fortfarande vara central - en allmän försäkring med skyldighet att betala avgift - måste försäkringen omfatta flertalet och även inkludera arbetslöshet skriver Ruth Mannelqvist
Ja jag håller verkligen med om att en viktig princip är att den ska vara allmän
Om vi ska ha legitimitet så är den principen central.

Håll utkik jag kommer skriva mer om olika delar ur boken.

Åtta visioner om trygghet

Idag presenteras antologin Åtta visioner om trygghet – socialförsäkring i förändring som Folksam och Arena Idé har tagit initiativ till och där jag medverkar.

Antologin tar upp frågor som socialförsäkringsutredningen jobbar med. Enligt direktiven till utredningen ska uppdraget ”ta sin utgångspunkt i de reformer regeringen genomfört inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen”. Men vad blir konsekvenserna om inga större förändringar görs? Kan vi verkligen fortsätta och lappa och laga på ett system som i grunden blöder. Jag tycker inte det. Vi måste våga tänka nytt.

Boken tar upp frågor som: vilka alternativ finns till dagens socialförsäkringssystem? Hur ska finansieringen se ut? Kan kollektiva försäkringar eller privat finansiering vara komplement?

Min ingång är att ekonomisk och socialtrygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Med trivsel ökar kreativitet och människor vågar mer. Det krävs trygga system för att människor ska våga satsa, starta företag, byta jobb et c.

Framtidens socialförsäkring måste vara modern, enkel, solidarisk och trygg. Folk måste få tillbaka trygghetskänslan och systemet behöver få tillbaka folks förtroende. Ingen ska behöva misstänkliggöras när de är i behov av stöd. En väg som skulle kunna prövas är ett socialt trygghetssystem med en dörr in som finansieras gemensamt av alla, även de som inte tror sig kunna bli arbetslösa eller sjuka. Helt enkelt en allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet.

Länk till inbjudan

Visionerna har författats av följande personer: Viktoria Bergström (Kommunal), Gunvor G Ericson (riksdagsledamot för mp), Gabriella Lindquist Sjögren (fil.dr i nationalekonomi), Ruth Mannelqvist (docent i rättsvetenskap), Anders Morin (Svenskt Näringsliv), Roger Mörtvik (TCO), Kjell Rautio (LO), Joa Bergold (LO) och Nima Sanandaji (vd för tankesmedjan Captus).

Länk till socialförsäkringsutredningen

Ansvar för framtiden = agera nu

Sverige har fantastiska möjligheter att genom klimatsmarta investeringar skapa många nya arbetstillfällen, forma ett hållbart samhälle och bygga Sverige starkare inför framtiden. Och när vi talar om hållbart samhälle menar vi inte bara ekonomiskt som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg gör utan också ekologiskt och socialt.

DET genomsyrar vår budget.

Grön ekonomisk politik skiljer sig från alla andra ideologier: tidsperspektivet och det långsiktiga ansvaret. Det vi gör här och nu har effekt på lång sikt. Frågan gäller inte bara om man kan skriva under på principen om långsiktighet. Den viktiga frågan är om man är villig att ta konsekvenserna. Vi menar att en ansvarsfull ekonomisk politik handlar om att ta ansvar för framtiden. Vi kan inte och får inte frikoppla den ekonomiska politiken från naturen ej heller hur det påverkar människors livsvillkor. Lika lite som vi kan frikoppla den svenska ekonomin från vår omvärld.

För mig känns det extra viktigt att vi i budgeten både tar ansvar för människor och miljö. Att de förslag vi lägger innebär förbättringar i sjukförsäkringen, för jämställdheten och att det skapar nya jobb.

För Miljöpartiet är budgetöverskott och varsamhet med statens finanser inte målet med politiken. Det är ett verktyg för att skapa ett hållbart samhälle med mindre klyftor och god miljö. Ett samhälle som vi med gott samvete kan lämna över till kommande generationer.


Läs hela vår budget här