En allmänförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet

Ju mer debatten går om socialförsäkringsystemet ju mer övertygad blir jag att det behövs något helt nytt och man måste se till människors hela situation.
.

Idag skriver tidingarna om utanförskapet - borgliga regeringens favorit ord men som de inte alls lyckats ändra på snarare tvärt om. TT skriver " Utanförskapet växer bland de mest utsatta" Öppet arbetslösa har sedan 2006 ökat från 211 000 till 244000 i oktober i år (16-64 år exkl heltidsstuderande.
läs artikeln i DN här


Samtidigt ser vi också en arbetsmarknad där allt fler får leva på korta anställningar och otrygga visstidsvikariat.

Parallellt har vi de senaste åren haft en utveckling där allt fler tvingas ut från de gemensamma trygghetssystemen. Medlemsantalet i fackförbunden sjunker och långt över 1 miljon arbetstagare står utanför a-kassan, inte sällan för att de inte har råd med avgiften.

Samtidigt med de stora förändringarna på arbetsmarknaden så sackar politiken efter. Samhällets trygghetssystem är närmast helt anpassade till den tid när människor gick till ett stabilt heltidsjobb på en fabrik. Idag är det en helt annorlunda verklighet som möter den som ska navigera rätt på arbetsmarknaden

Att som nu se rehabilitering i olika stuprör leder inte till att människor snabbare kan komma åter till jobb. Den statliga tillsynsmyndigheten Inspektionen för socialförsäkringen ISF, skriver "Ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen delas av ett flertal aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. De olika aktörerna styrs av egna värderingar, skilda arbetssätt, administrativa begränsningar, fördelningen av ansvar mellan inblandade myndigheter, interna organisatoriska förändringar vilka påverkar kontinuiteten för den enskilde medborgaren etc. För den enskilde individen försvåras rehabiliteringen inte enbart av det faktum att det saknas gemensamma värderingar och arbetsmetoder utan även av att myndigheterna ofta har olika mål med sina respektive insatser. "

Jusek tidningen (Saco förbundet för akademiker både på arbetsförmedlingen och försäkringskassan), har publicerat en artikel av mig om arbetslivstrygghet där jag beskriver Miljöpartiets förslag med en gemensam myndighet och en påse pengar för effektivare användning.
Vi behöver en allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet.
Det innebär en försäkring där alla omfattas och solidariskt delar på risken och finansieringen även den som inte tror sig kunna bli sjuk eller arbetslös.

Ökande inkomstklyftor = antifolkhälsa

SvD skriver idag om de ökande inkomstklyftorna.
"Den tiondel av befolkningen som är rikast har fått se sina inkomster öka med hela 63 procent de senaste 20 åren. De fattigaste har bara fått en ökning med 1,7 procent".

Även om man ser till gruppen strax ovanför "de mellan 10 och 20 procenten fattigaste, är skillnaderna stora. Deras inkomster har bara ökat med 18 procent sedan 1991, vilket kan jämföras med mellanskiktet vars inkomster ökat med mellan 30–40 procent".
Kom då också ihåg att i kronor skiljer det än mer eftersom 30% på en medelinkomst är betydligt mer än 30% på en låg inkomst.

Den här utvecklingen leder bort från ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är en oklok politik. Trots att forskningen tydligt visar det fortsätter inkomstskillnader och status att öka i många länder.

OECD har kommit ut med en rapport om inkomstklyftorna i världen "Divided we stand: Why inequality keeps rising". Klyftorna ökar snabbare i Sverige (och övriga nordiska länder) än i resten av världen. OECD skriver:
The latest trends in the 2000s showed a widening gap between rich and poor not only in some of the already highinequality countries like Israel and the United States, but also – for the first time – in traditionally low-inequality countries, such as Germany, Denmark, and Sweden (and other Nordic countries), where inequality grew more than anywhere else in the 2000s. At the same time, Chile, Mexico, Greece, Turkey, and Hungary reduced income inequality considerably Läs mer här

IFAU (institutet för arbetsmarknadsutvärdering) har i rapporten "Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknadseffekterna av olika hälsoproblem".
DE skriver: Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk status (SES) och hälsa. "Individer med hög SES har i genomsnitt bättre hälsa än individer med låg SES"

Även FN organet WHO har tydligt pekat på att minskade klyftor behövs för att nå en socialt hållbar utveckling. Vilket jag har bloggat om förut. Läs här

Det är ett politiskt ansvar att motverka ökande klyftor. Det blundar allians regeringen för och för all del även den förra socialdemokratiska regeringen. Ett starkt samhälle behöver politik som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Delaktighet och inflytande i samhället ger folkhälsa

I tider då ersättningsregler i socialförsäkring, sjukvård och rehabilitering diskuteras som mest är det intressant att läsa en ny rapport från Folkhälsoinstitutet. Syftet med rapporten som är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är att visa hur områdets förutsättningar för hälsa under tiden 2004–2009 har utvecklats, vilka åtgärder som har genomförts, och ge rekommendationer till framtida åtgärder.

Det är framför allt arbetslösa samt personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning som anger att de har ett lågt socialt deltagande, och skillnaden är upp till 20 procent mellan arbetande och arbetslösa samt 30 procent mellan arbetande och personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning.

Jämställdheten i Sverige står på en hög nivå sedan flera år tillbaka, men det finns fortfarande skillnader mellan mäns och kvinnors ekonomiska villkor. Den självupplevda diskrimineringen minskar generellt, men är en viktig ohälsofaktor för de som drabbas.

Detta borde vi diskutera mer eftersom att främja hälsa är minst lika viktigt som att reparera när skadan redan har skett.

Starka samhällen är de med små skillnader i hälsa och små socioekonomiska skillnader. Därför bekymmrar det mig när rapporten pekar på
Tilliten till medmänniskor minskade något under perioden 2004–2009. Ungdomar känner lägre tillit till andra människor jämfört med övriga befolkningen.

Tillit är viktigt för hur samhället utvecklas har vi inte tilltro till andra människor får vi ett kallt och hårt samhälle. Så vill inte jag ha det. Därför behövs investeringar i samhället så vi kan bygga ett långsikitgt hållbart samhälle även socialt.


Läs mer här

Försäkringskassan stänger lokala kontor

Förra våren beslutade Försäkringskassan att stänga sina lokala kontor för att kunna anpassa sin verksamhet till de ekonomiska resurser som regeringen gett dem. Men beslutet ledde till hård kritik.

En enig riksdag beslutade våren 2011 på socialförsäkringsutskottets initiativ att ”begära att regeringen återkommer med förslag som tillgodoser medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt, personliga möten och som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter”.

Regeringen har efter det gett Försäkringskassan i uppdrag att senast den 16 april 2012 presentera en långsiktig lösning för hur myndigheten ska möta de försäkrade och medborgarna genom olika kanaler, såväl fysiskt som på elektronisk väg. MEN regeringen har inte gett några extra resurser.

Igår var jag i Nynäshamn, där har personalen fått reda på att de ska omplaceras. De informerar nu kunderna att försäkringskassan ska stänga. Och ett tio tal kontor runt om i Stockholm har fått besked att de ska stänga 31 januari 2012. När jag pratade med Försäkringskassan säger de att det bara är deras egna kontor som stänger och att människor ska hänvisas till servicekontor i stället och att de kommer ha bättre öppettider. MEN det förutsätter att man kan resa. Och visst mycket kan göras på nätet men alla har inte tillgång till dator, och det kan vara svårt att fylla i blanketter på rätt sätt. Både för den som vill ha försäkrinsgkassans hjälp och för kassan själv är det ju bättre att blanketten fylls i rätt från början.

Man kan undra hur stor en ort måste vara för att försäkringskassan ska kunna ge personlig service. Haninge har ca 78 000 invånare och ca 150 besök varje dag. De ska nu hänvisas in till Stockholm city eller södermalm.

Stängning av försäkringskassans lokala kontor sker alltså innan analys och förslag till långsiktig lösning har presenterats. Det görs knappast utan att regeringen är informerad.

Regeringen har själv sagt att förtroendet för sjukförsäkringen behöver öka. Men det sker inte genom att ta bort lokal service

, ej heller genom att minska möjligheten till personliga möten så som nu i alla fall sker.

Jag har idag lämnat in en interpellation - dvs en skrivelse till statsrådet Ulf Kristersson (M) med följande frågor
1. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att tillgodose medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt, personliga möten och som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter?
2. Med anledning av det anförda, drar statsrådet fortfarande slutsatsen att det inte behövs ytterligare ekonomiska medel till Försäkringskassan med anledning av riksdagens beslut om tillgänglighet lokalt?

läs hela interpellationen här

Dessutom kan konstatera att den så kallade rehabkedjan inte fungerar så bra som regeringen vill låta påskina. Något som SvD skriver om idag. Rehabilitering är inte bara sjukvård, människor kan behöva hjälp på flera olika sätt för att kunna komma tillbaka till jobb. Den helhetsynen saknas ofta.
Dessutom är ansvaret delat - arbetsförmedlingen för arbetlivsinriktad rehab, sjukvården för medicinsk och kommunen för socialrehabilitering. Det heter att försäkringskassan ska ha en samordnande de roll men de har inga verktyg för att göra det.

Ett steg åt rätt håll och ett steg bakåt i sjukförsäkringen

På måndag debatterar riksdagen förändringar i sjukförsäkringen igen. Förslaget som SR Ekot rapporterar om idag, att arbetsförmedlingen ska kunna möta en sjukskriven redan från 90 dagen är bra och ett steg åt det som Miljöpartiet förespråkar dvs en sammanslagning av sjuk och arbetslöshetsförsäkringen. Det gör vi just för att vi sett att samarbetet inte fungerar och människor bollas runt.
Läs mer om Miljöpartiets förslag till arbetslivstrygghet här

Andra delar som föreslås är att regeringen backar lite till och inför i lagen begreppet "oskäligt" för att fler ska kunna få sjukpenning istället för att bli utförsäkrade, men det är verkligen en förändring i marginalen. Majoritetspartierna skriver :
” Bland annat föreslås det att sjukpenning på fortsättningsnivån, dvs. med 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), ska kunna lämnas för fler än 550 dagar, om det – utöver gällande kriterier – på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.”
Försäkringskassan säger tydligt att det inte kommer innebära några egentliga förändringar av bedömningen. Regeringen har inte heller AVSATT MER PENGAR så uppenbarligen tror inte de heller att ändringen kommer att innebära att fler får sjukpenning.

Regeringen föreslår också åtgärder för de 0-klassade så som riksdagen beslutade i somras. Men OBS det gäller bara dem som tidigare haft sjukpenning och blivit utförsäkrade för nytillkommande i försäkringen finns inget golv. Det vill Miljöpartiet ändra på.

Vi anser att precis som det finns golv i föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och pensionen så borde det göra det i sjukförsäkringen också.

Inkomst klyftorna ökar i Sverige och de är främst de med allra lägst inkomst som halkar efter. Det är en stark riskfaktor för ohälsa. Det borde regeringens folkhälsopolitik fokusera på istället för bara enskilda åtgärder mot alkohol och andra droger som snarare kan ses som symtom på ett samhälle med allt sämre förutsättning för god och jämlik hälsa.

I vårt budget alternativ inför vi ett golv i sjukförsäkringen på 229 kr per dag, det motsvarar samma nivå som i a-kassan. Det är ett steg på vägen till den modell som MP vill se med ett modernt trygghetssystem som har en dörr in och många vägar ut.

Vi höjer även golvet i föräldrapenningen så att det också är 229 kr per dag istället för dagens 180 kr. Just för att satsa på dem som har det allra sämst ställt.

Det är en politik för minskade klyftor och en politik för bättre folkhälsa.
En politik för ett socialt hållbart samhälle även på långsikt.

Flexjobbsreform kan sysselsätta 100 000

Dagens arbetsmarknad är tuff för de flesta människor, men extra svårt att få en plats har personer med funktionsnedsättning.

Det är med stort intresse Miljöpartiet tillsammans med NHR bjuder in till seminarium i riksdagen den 7/12 om flexjobb för att lära mer och se om detta även kan vara något för Sverige.

Trots att det finns många saker en människa kan göra i rätt omgivning styr regelverken till att definiera det man inte kan istället för att fokusera på det man faktiskt kan. Det heter att det är arbetsförmågan som ska bedömas – men den är inte statisk

Jag skriver idag på GP debatt tillsammans med NHR om detta.
läs artikeln här

Ett problem är bedömning av nedsättning av arbetsförmågan, är något som ser väldigt olika ut mellan individer men det kan också variera i tid. Vissa dagar mår du bättre och andra dagar är arbetsförmågan sämre än vanligt.

Svensk arbetsmarknad präglas av en syn på människan som antingen heltidsarbetande eller inget alls. Antingen tillhör du superarbetskraften eller så förpassas du till sjukförsäkringen. Det finns praktiskt taget ingen flexibilitet för alla som ligger däremellan.

Miljöpartiet har en vision om ett långsiktigt hållbart trygghetssystem – en arbetslivstrygghet där man ser människorna och hela situationen för varje individ.

Den som idag blir sjukskriven riskerar att bollas runt mellan a-kassa, arbetsförmedling och Försäkringskassan. Istället borde vi slå ihop de till en Arbetslivsmyndighet som hjälper den som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet att komma tillbaka.

Vi behöver på allvar sänka trösklarna för att överhuvudtaget få vara med i systemet, annars riskerar vi tilliten till hela socialförsäkringsystemet.

För en tid sedan besökte jag och min politiska sekreterare Danmark tillsammans med NHR och fick ta del av erfarenheter av flexjobb och tyckte det lät intressant. Kan det vara något för Sverige?

Att det är ett riktigt jobb, med kollektivavtal och heltidslön istället för någon tillfällig lösning som lät särskilt intressant

Att ha ett jobb, gör att man är delaktig, känner sig behövd och får en mindre pressad ekonomi.
Ekonomisk och social trygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Med trygghet och trivsel ökar kreativitet och människor vågar mer. Det krävs trygga system för att människor ska våga satsa, starta företag eller byta jobb. Men också trygga system för att arbetsgivare ska våga anställa.

Andra som bloggat om flexjob
Kirsten

Sötningsmedel från Stevia tillslut godkännt

Idag rapporterar SVT Rapport om att Stevia (steviolglykosid) blivit godkänt i EU. länk här

Det är nästan komiskt att det är Peter Bodor som står i Tv rutan och berättar om detta. Han som helt avfärdade Stevia för 5 årsedan.

I december 2006 skrev jag till 5 stora företag i Sverige och frågade om de skulle använda Stevia om det var tillåtet. De flesta svarade artigt men hade inte hört så mycket om det. Coca Colas informationschef Peter Bodor avfärdade idén helt. Dessutom i en ton som var typ "lilla gumman" du begriper inget. Och Coca Cola skickade ut pressmeddelande som fick Katrineholmskuriren att skriva om Katrineholms Erin Brockovich.

Guaranaindianerna har så länge man vet använt bladen som sötningsmedel i sitt beska te, yerba mate. De har också använt stevia som medicin mot fetma.
Stevia heter busken som ämnet utvinns ur. Den växer vilt i Paraguay, Brasilien och Argentina. Bladen är när de raffinerats upp till 300 gånger sötare än socker.

Stevia används i Japan sedan 1977 av matindustrin.

När jag lyfte frågan i riksdagen för 5 år sedan var det få som visste vad det var. Men sen dess har fler och fler länder godkännt det.

Men livsmedelsverket verkar blanda ihop äpplen och päron när de pratar om risker.
EU Kommissionen har fastställt sina gränsvärden baserat på steviol, en molekyl som ingår i alla steviolglykosider, en slags minsta gemensamma nämnare för alla. Sökandena har för drycker ansökt för Rebaudiosid A (en av de 3 viktigaste steviolglykosiderna) upp till 600 mg/per liter.

En av pionjärerna som Stevia företagare har berättat för mig att de använder från 100 mg/ liter i sina drycker. Men detta är Rebaudiosid A, inte steviol. Omvandlar man ”äpplena” d.v.s. steviolen till Rebaudiosid A så får man en tillåten halt som motsvarar 240 mg/ liter att jämföras med 600 mg/ liter. Alla steviolglykosider har fått egna omvandlingstal uttryckt i förhållande till Steviol. För att göra det enkelt har man låtit Steviolmolekylen vara ”spiken som allt utgår ifrån”, men steviolen själv används inte i livsmedel utan fungerar bara för att få en samlad utgångspunkt för tillståndet.

Varför jämföra 80mg steviol/l med 600 mg Rebaudiosid A, i stället för 240 mg/l med 600mg/l. Med detta som grund sprider livsmedelsverket en osäkerhet om huruvida stevia är säkert,

Japanerna har använt Stevia fritt utan begränsningar sedan början på sjuttiotalet i betydligt mycket högre halter och därmed reducerat sockerintaget med 40 %.

Vill du läsa mer om stevia:
EUSTAS